Sara pratade om Justin Bieber med Thailändska skolbarn

Sara Bergander, 21 år och studerande och elitidrottare från Linköping, fastnade för ett projekt i Thailand och åkte dit för att lära ut engelska på en skola. Med sina höga ambitioner och sitt intresse för dans och sång gav hon barnen på Child Protection Home utanför Bangkok en lite roligare och mer inspirerande vardag. Att åka som volontär betyder att man kommer till en organisation med bristande resurser och därför ges mycket utrymme till egna initiativ och projekt. Sara fick sätta sin kreativitet på prov när hon skulle lära ut engelska till barn vars språk hon inte pratade.

• Man bidrar med mycket glädje när man tvingas utföra undervisningen på ett kreativt sätt. Jag skrev sånger och gjorde danser för att lära barnen nya ord. Vi spelade memory, målade och åt frukter, hängde upp kläder och blåste ballonger.

Men Sara var inte bara som en lärare utan också en ung vuxen att prata med, något som inte alls är en självklarhet för skolbarn i Thailand.

• Det betydde mycket för barnen att jag bara var där med dem. Det fanns bara en enda anställd på hemmet och det var omöjligt för henne att ge varje barn den tid och uppmärksamhet de behövde. Små saker som att barnen fick somna i mitt knä, dansa koreografier som jag lärde dem och prata med mig om Justin Bieber tror jag betydde minst lika mycket som min undervisning.

Trots sina förväntningar så insåg Sara, som många andra, snart sina begränsningar och fick tänka om.

• På samma gång som jag kände mig sig stark, så blev jag väldigt liten. Jag insåg efter ett tag att jag inte kan ”rädda världen” eller ens alla barnen på barnhemmet. Det är mycket att ta hänsyn till, som språkbarriären och kulturella skillnader. Men jag kunde göra min del, jag kunde sprida språkglädje, ge inspiration och visa vad jag tycker är rätt och fel.

En stor del av volontärtiden innebär möten med en ny och helt annorlunda kultur. Sara bodde, som de flesta volontärer gör, ett tag i en värdfamilj som hon nu kallar sin ”Bangkokfamilj” och som hon fortfarande håller kontakten med.

• Det bästa med att åka som volontär är allt man får tillbaka, all glädje och all kärlek. Det är obeskrivligt. Efter mina två månader i Thailand känns det som om jag kan klara vad som helst!