Skip to main content

Bränsleskatt mest verksamt för att minska koldioxidutsläpp – men drabbar låginkomsttagare på landsbygd

Pressmeddelande   •   Dec 03, 2019 08:00 CET

Bränsleskatter verkar vara det mest verksamma styrmedlet för att nå Riksdagens mål om att minska koldioxidutsläppen från inrikestransporter med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010. Samtidigt slår höjda bränsleskatter relativt mest mot låginkomsttagare i landsbygd. Det indikerar resultaten i en ny studie från forskningsprogrammet Transportekonomi.

Forskare från VTI, Chalmers och TPmod AB har studerat hur olika styrmedel kan bidra till att Sverige når målet med minskade koldioxidutsläpp, och vilka fördelningseffekter de kan ha. I studien har de tre styrmedlen skatteökning på bränsle, ökad inblandning av biodrivmedel samt det så kallade bonus malus-systemet studerats.

– Beräkningarna indikerar att en skatteökning motsvarande 50-procentig prisökning på bränsle från 2020 och framåt tar oss till en 60-procentig minskning av koldioxidutsläppen mellan 2010 och 2030. Höjda bränsleskatter är det som verkar ge störst effekt av de styrmedlen vi har studerat, säger Roger Pyddoke, senior forskare på VTI.

En ökad andel inblandning av biodrivmedel fungerar också för att minska utsläppen i Sverige. Men biodiesel tillverkas av palmolja och EU och Riksdagen anser inte att en ökad import av palmolja är rätt väg att gå.

Som ett led i att öka andelen miljöanpassade fordon och bidra till att uppnå målet om en fossilfri fordonsflotta infördes bonus malus-systemet för nya fordon inköpta från om med 1 juli 2018. Systemet har lanserats som ett smart sätt att stimulera köp av mer miljövänliga fordon.

– Systemet kan bidra till en ökad andel elbilar men påverkar inte användningen av det stora antal fossildrivna bilar som beräknas finnas kvar 2030. Därför blir bidraget av en intensifierad variant av bonus malus blygsam, säger Staffan Algers, teknologie doktor, TPmod AB.

Forskarna har även studerat vilken effekt olika styrmedel ger på olika inkomstgrupper i olika delar av landet. I mellaninkomstgrupperna har bränsleskatt en svagt progressiv effekt, det vill säga att de med högre inkomster betalar en högre andel av sin inkomst. Men om även gruppen med allra högst inkomst räknas med blir effekten istället svagt regressiv; gruppen med högsta inkomster betalar inte högst andel av sin inkomst i bränsleskatt. Det innebär att höjda bränsleskatter har en mindre relativ effektiv på de högsta inkomsttagarna.

– I tidigare studier, som inte tagit hänsyn till hur fordonsmarknaden utvecklas i framtiden, har vi sett att styrmedlen kostar bilägare i landsbygd klart mer än för invånare i mindre tätorter. Minst kostar det för bilägare i storstäder. Bilägare i landsbygd med låga inkomster drabbas relativt mest. I vår nya studie har vi sett att detta gäller även när vi tar hänsyn till vilka fordon som finns i framtiden, säger Jan-Erik Swärdh, senior forskare på VTI.

Ytterligare information

Roger Pyddoke, 08–555 770 30, roger.pyddoke@vti.se

Jan-Erik Swärdh, 08–555 770 28, jan-erik.swardh@vti.se

Staffan Algers, 070–717 47 98, algers@kth.se

Long-term responses to car-tax policies: distributional effects and reduced carbon emissions

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Kvalitetssystemet och miljöledningssystemet är ISO-certifierat enligt ISO 9001 respektive 14001. Vissa provningsmetoder är dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.