Kerstin Evelius: Nya Zeeland är förebilden

Nya Zeeland har inte bara lyckats bli av med covid-19 helt och hållet och därmed kunnat ta bort alla restriktioner. Nya Zeeland har också infört en modell inom primärvården för att rätt hantera patienter med psykiska sjukdomar, som den tidigare psykiatri-samordnaren Kerstin Evelius lyfter fram som en unik och intressant modell.

Samordnaren Kerstin Evelius slutbetänkande, med den uppmanande titeln "För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt", som handlar om hur vi ska förändra och förbättra psykiatrin, har hyllats av många. Och hon beskrivs som både modig och klok i artiklar och intervjuer. Nu arbetar Kerstin Evelius i Uppsala med att utreda hur man bäst ska organisera psykiatrin i Uppland för att den ska bli så bra och tillgänglig som möjligt.

Många tror att Covidbekämpningen och dess effekter kan få fler människor att må sämre. Är psykiatrin rustad för det?

– Jag tror att det är viktigt att vi hanterar patienter på rätt ställe inom vården. Just nu tittar jag på mycket på en modell som används på Nya Zeeland. Där försöker man kategorisera patienternas psykiska mående på en femgradig skala. Från den enklaste som ges nummer 1 till riktigt svåra fall som beskrivs som femmor.

De som klassificeras som ettor har ganska enkla symptom och kan tas om hand inom primärvården. Det kan räcka med ett eller två samtal med en kurator. Nivå 2 är aningen svårare fall av ångest och olustkänslor. Men även på den nivån är åtgärder som en handfull samtal med psykolog, ofta tillräckliga. Det kan handla om människor som hamnat i påfrestande livssituationer och som fastnat i ältande. Om man ignorerar dem leder det inte sällan till långa destruktiva sjukskrivningar. Jag tror på att vården ska vara lyhörd och generös när människor söker vård för diffusa obehagskänslor. Men de ska inte sjukdomifieras och skickas till psykiatrin. Nästa steg, nummer 3 kanske behöver en längre psykologbehandling, som även den skulle kunna tillhandahållas inom primärvården. Det är först de allvarliga fallen, kategori 4 och 5 som kan vara aktuella för specialistpsykiatrin. Men idag är många vårdcentraler illa rustade för patienter med psykiska problem. Och vi är dåliga på att sortera i allvarlighetsgrad.

Jag tror att om vi får en tillströmning till vården av patienter med psykiatriska problem efter covid är det nog främst kategori ett och två och eventuellt tre det handlar om. Men det är viktigt att bemöta dem på ett bra sätt. Gör man inte det riskerar man att förvärra situationen för de här personerna. Idag skickas ofta människor till fel vårdnivå. De hamnar inom specialistpsykiatrin som i sin tur skickar tillbaka dem för att de inte hör hemma där. Det är en stor utmaning. Att möta människor med psykisk ohälsa med rätt insatser. Rätt vård på rätt nivå.