AI-analys: 70 procent chans för räntesänkning i maj

Jämförelsetjänsten Zmarta har skapat en AI-baserad ränteprognos som bygger på analyser av Riksbankens senaste fem penningpolitiska besked. Den visar att sannolikheten är 70 procent för en sänkning av styrräntan i maj.

Med hjälp av AI-teknik har Zmarta analyserat förändringar i tonalitet och språkbruk i Riksbankens fem senaste Penningpolitiska rapporter och Pressmeddelanden om penningpolitiska beslut – från juni 2023 till mars 2024. Undersökningen visar på tydliga tecken på en betydande kursändring, och en första räntesänkning tycks nu vara nära förestående.

– Vår AI-drivna analys ger stöd åt teorin om att Riksbankens språk har mjuknat. Det talar för att styrräntan kommer att börja sänkas inom kort, kanske redan på maj-mötet, säger Ola Söderlind på Zmarta.

Det som särskilt framkommer i analysen är att Riksbanken uttrycker sig mindre försiktigt kring inflationen samtidigt som de lägger större vikt vid ekonomisk stabilitet och tillväxt. Denna förskjutning i fokus antyder att Riksbanken nu ser en starkare grund för att anpassa styrräntan nedåt, utan att behöva äventyra sitt inflationsmål. Sannolikheten för en sänkning bedöms vara så hög som 70 procent i maj och hela 90 procent i juni – om inte en räntesänkning sker redan i maj.

– Uttalandena har gradvis rört sig från en mer avvaktande och riskmedveten inställning till en mer öppen och optimistisk ton. Detta skifte banar väg för en mjukare penningpolitik, säger Ola Söderlind på Zmarta.

Om Riksbanken inleder med en sänkning i mitten av 2024 och fortsätter med ytterligare två eller tre, kan styrräntan rimligen förväntas ligga under 3,5 procent i slutet av året. Det förutsätter att ingen oväntad ekonomisk stress uppstår och att inflationen fortsätter att närma sig målet på ett kontrollerat sätt, enligt den AI-genererade analysen.

Så har Riksbankens ton förändrats

Från juni 2023 till mars 2024 har tonen i Riksbankens pressmeddelanden och rapporter genomgått en påtaglig förändring, vilket återspeglar en gradvis mer optimistisk syn på ekonomin och en öppenhet för anpassningar i penningpolitiken.

Juni 2023
Riksbankens ton präglas här av en viss försiktighet med ett fokus på att inflationen fortfarande var alltför hög, vilket motiverade en ytterligare höjning av styrräntan.

September 2023
Tonen börjar skifta något och Riksbanken erkänner att inflationen börjat sjunka till följd av tidigare penningpolitiska åtgärder och fallande energipriser. Kvar fanns däremot en betoning på att inflationstrycket var för högt, vilket resulterade i en ny räntehöjning.

November 2023
Optimismen börjar sippra igenom. Riksbanken erkänner tydligt att inflationstrycket har dämpats och att det finns tecken på att inflationen är på väg att stabiliseras.

Februari 2024
Nu är tonen än mer optimistisk. Riksbanken signalerar att risken för att inflationen ska bita sig fast på för höga nivåer har minskat. Detta leder till spekulationer om att en räntesänkning kan vara möjlig i en nära framtid.

Mars 2024
Optimismen tilltar. Riksbanken antyder att en räntesänkning är sannolik antingen i maj eller juni – under förutsättning att den positiva utvecklingen fortsatte. Det innebär en betydande förändring från den tidigare försiktiga hållningen till en mer öppen inställning att lätta på penningpolitiken.

Riskbedömning: Återspeglar hur Riksbanken bedömer och kommunicerar riskerna för ekonomin och inflationen.

Ton om räntesänkningar: Visar hur direkt och öppet Riksbanken talar om möjligheten och förutsättningarna för framtida sänkningar av styrräntan.

Penningpolitisk försiktighet: Indikerar nivån på försiktighet som Riksbanken uttrycker i sina beslut och kommunikation om penningpolitiken, särskilt med tanke på osäkerheter och potentiella ekonomiska chocker.

För mer information, kontakta:
Ola Söderlind
Kommunikationsansvarig Zmarta/Elskling
ola.soderlind@zmartagroup.com
+46 (0)76–141 14 66

Om Zmarta
Zmarta erbjuder flera olika jämförelsetjänster inom privatekonomi för bland annat bolån, konsumentlån, försäkringar och elavtal. I företagsgruppen ingår även Elskling. Zmarta grundades 1999 och har cirka 300 anställda i Sverige, Norge och Finland. Zmarta ägs av det tyska medieföretaget Bauer Media Group.