Då har det lönat sig att binda räntan

Allt fler hushåll har bundit bolåneräntan i september. De senaste två decennierna har det varit en lönsam strategi, men bara på korta tidshorisonter. För femåriga bindningstider har det tvärtom varit en stor nackdel, men inte alltid. Tajmingen är avgörande. Det visar jämförelsetjänsten Zmartas nya genomgång.

Inför Riksbankens räntebesked har andelen nya bolåntagare som valt att binda räntan ökat med 10 procentenheter i september, enligt SCB. För att se om det varit lönsamt att binda räntan har Zmarta jämfört dem med rörliga bolåneräntor sedan statistiken började samlas in 2005. Den visar att hushåll som bundit på ett och två år har gjort rätt val i cirka 60 procent av fallen. På tre år är det knapp fördel för rörligt, medan det bara har lönat sig i knappt 30 procent av fallen att binda på fem år.

– Att binda räntan är i grunden ett vad om framtiden. För att vinna måste räntan stiga mer än vad marknaden räknar med. För de längre bindningstiderna har det i princip bara hänt under en enda period, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.

Så har det gått för den som alltid binder

Zmarta har också räknat på hushåll som binder om på samma bindningstid varje gång bindningen löper ut. De hushåll som alltid har valt ettårsräntan har sedan 2005 tjänat 800 kronor per år, för ett snittlån på två miljoner kronor. Det motsvarar drygt 17 000 kronor under perioden, före ränteavdrag.

Samma hushåll som i stället valt att binda om på två år har i snitt sparat drygt 2 800 kronor per år jämfört med rörligt, nästan 34 000 kronor under mätperioden som sträcker sig till 2014. De som konstant valt treåringen har under samma period sparat runt 6 400 kronor per år eller drygt 76 000 kronor totalt. Beroende på startmånad varierar treårsbindarens besparing från knappt 9 000 till drygt 131 000 kronor.

Det är däremot ombytta roller när det gäller fem års bindningstid. Den har endast slagit rörligt i 3 av 14 fall. I snitt har det kostat drygt 3 000 kronor mer per år för hushåll att binda om på fem år. Sedan statistiken började samlas in 2010, innebär det en förlust på drygt 46 000 kronor.

– Oväntat ofta har det faktiskt lönat sig att binda, men främst på kortare bindningstider än fem år. Hur det har sett ut historiskt är däremot inget facit för hur det blir framöver, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.

Storvinst för den som band före räntechocken

Med perfekt tajming sedan 2005 hade ett hushåll med bolån på två miljoner kronor kunnat spara nästan 240 000 kronor jämfört med att ha rörlig ränta hela tiden. Mer än tre fjärdedelar av det kommer från ett enda beslut: att binda på fem år i september 2021, strax före räntechocken slog till.

Med sämsta tänkbara tajming hade samma hushåll i stället fått betala närmare 360 000 kronor extra. Skillnaden i räntekostnader blir alltså nästan 600 000 kronor för samma lån.

– Allt handlar om tajming. Och ju längre bindningstid desto svårare är det att pricka rätt. Det är därför inget jag skulle rekommendera, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.

Så ofta har det lönat sig att binda:

*Vinst (+) eller förlust (−) för ett bolån på 2 miljoner kronor jämfört med rörlig ränta (3 mån), före ränteavdrag. Snitt per år för alla startmånader. Källa: Zmarta/SCB

Så mycket dyrare är det att binda i dag:

*Bolån på 2 miljoner kronor, om den rörliga räntan ligger kvar på septembernivån. Skillnad i procentenheter. Källa: Zmarta/SCB

Så har vi räknat
Zmarta har utgått från SCB:s statistik över genomsnittliga räntor på nya och omförhandlade bolån. Den bundna räntan för varje startmånad gäller under hela bindningstiden och jämförs med ett rörligt lån (3 mån) vars ränta ändras fyra gånger per år. Den som alltid binder om förnyar till den då gällande räntan. Statistiken för bundna räntor på 1 år finns från 2005. För 2 och 3 år finns statistik från 2014 och för 5 år från 2010. Alla belopp avser ett bolån på 2 miljoner kronor, före ränteavdrag. Källor: SCB, Riksbanken och Zmarta.

Om Zmarta
Zmarta är en svensk jämförelsetjänst för privatekonomi som grundades 1999. Via Zmarta kan konsumenter jämföra räntor från flera banker. Zmarta ägs av norska Axo Group, ett nordiskt fintechbolag med verksamhet i Sverige, Norge, Danmark och Finland. I gruppen ingår även privatekonomitjänsten uScore samt jämförelsetjänsterna Elskling för el och Insplanet för försäkringar.