Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Skärmdump från förträningen av minnestest av enstaka stimuli. Foto: Johan Lind

    Sinnet för ordning skiljer människan från andra djur

    Att komma ihåg ordningen på information är centralt för att en människa ska kunna delta i samtal, planera sin vardag eller genomgå en utbildning. En ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLoS One, visar att förmågan troligen utmärker just människosläktet. Inte ens våra närmaste släktingar, som dvärgschimpanser, lär sig ordning på samma sätt.

  • IceCube-anläggningen på Sydpolen med Vintergatan i bakgrunden. Foto: Martin Wolf

    Den första neutrinobilden av Vintergatan

    För första gången har forskare tagit fram en bild av Vintergatan med hjälp av neutriner, som observerades med teleskopet IceCube i den antarktiska isen. Bilden antyder att den kosmiska strålningen oftare krockar med gas och stoft i Vintergatans centrala delar än vad man tidigare trott. Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Science.

  • En rovfjäril (vänster) och en rapsfjäril (höger) möter varandra huvud mot huvud. Rapsfjärilen är ”vinterspecialist” och klarar kalla övervintringsförhållanden bättre än den närbesläktade rovfjärilen som är en "sommarspecialist. Foto: Isabelle Siemers

    Fjärilar som skiljer sig i säsonganpassningar svarar olika på ett skiftande klimat

    Sommar och vinter innebär vitt skilda levnadsförhållanden för djur och växter i stora delar av världen. Så hur har olika organismer anpassat sig evolutionärt för att handskas med variationerna? I en studie publicerad i Nature Communications undersöker forskare vid Stockholms universitet frågan genom att studera två närbesläktade fjärilsarter, rovfjärilen och rapsfjärilen.

  • Under extraordinära omständigheter fungerar stora astronomiska kroppar som kosmiska förstoringsglas. Dessa förstoringsglas skapar också flera ljusbanor som är synliga på olika ställen på himlen. Illustration: Nikki Arendse

    Nyupptäckt kosmiskt förstoringsglas genombrott i utforskande av galaxer

    Forskare har upptäckt en ovanlig typ av gravitationslins hos en supernova, döpt till SN Zwicky. Linsen kan dela upp ljuset från en supernova i fyra bilder och innebär ett genombrott i förmågan att utforska hur galaxer förvränger den omgivande rymden. Bakom upptäckten står en internationell forskargrupp ledd från Oskar Klein Centre vid Stockholms universitet.

  • Trots att det nya pensionssystemet innebar lägre pensionsinkomster så ökade inte svenskarna sitt sparande, visar en ny avhandling i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Foto: Andrey Popov/Mostphotos

    Dålig kunskap om pensionssystemet påverkar sparandet

    Hur förändrades svenskarnas sparande efter att det allmänna pensionssystemet reformerades i grunden i slutet av 1990-talet? En ny avhandling i nationalekonomi visar att trots att det nya systemet innebar lägre pensionsinkomster så ökade inte sparandet. Människor förstod inte innebörden som reformen hade på framtida pensionsinkomster.

  • Södra huset vid Stockholms universitet, Campus Frescati. Foto: Per Larsson

    Sommar 2023 – Experter vid Stockholms universitet

    Letar du som journalist någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från hemmasemester till gifter i solkräm.

  •  UN Photo/Logan Abassi

    Nya gränsvärden för planeten som tar hänsyn till rättvisa publiceras för första gången

    Forskare på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet finns bland huvudförfattarna till en forskningsstudie i Nature som föreslår nya jordsystemgränser för att trygga en säker och rättvis framtid för både människor och natur. Utifrån en rättviseaspekt har vi passerat gränsen för klimatförändringar som enligt studien ligger redan vid 1,0 graders ökning.

  • Mätningar vid stationen Hanimaadhoo på Maldiverna visar att covidpandemins nedstängningar rejält minskade halten av kortlivade nedkylande partiklar i luften medan långlivade växthusgaser knappt påverkades. Foto: Joakim Romson

    Minskade utsläpp under pandemin gav ökad klimatuppvärmning

    Covidpandemins nedstängningar i södra Asien minskade rejält halten av kortlivade nedkylande partiklar i luften medan halten av långlivade växthusgaser knappt påverkades. Forskarna kunde därmed se hur minskade utsläpp av luftföroreningar ger renare luft men också starkare klimatuppvärmning. Ny forskning från Stockholms universitet.

  • I jordlager som de här finns de bakterier och svampar som är den viktigaste faktorn när det handlar om hur mycket kol som lagras i marken. Foto: Stefano Manzoni.

    Mikroorganismer är lösningen för att binda kol i marken

    Mikroorganismer – bakterier och svampar – är den överlägset viktigaste faktorn när det handlar om hur mycket kol som lagras i marken. De har betydelse både för att mildra klimatförändringar och för att förbättra jordens kvalitet för jordbruk och livsmedelsproduktion. Det visar en ny studie i tidskriften Nature. Studien har genomförts av forskare från bland annat Stockholms universitet.

  • Adam Makarenko/W. M. Keck Observatory

    Radiosignaler avslöjar supernovas ursprung

    I det senaste numret av tidskriften Nature avslöjar astronomer från Stockholms universitet ursprunget till en termonukleär supernovaexplosion. Starka spektrallinjer från helium och den första iakttagelsen från en sådan supernova i radiovågor visar att en exploderande vit dvärgstjärna hade en heliumrik kompanjonstjärna .

Visa mer