Gå direkt till innehåll

Kategorier: zoologi

  • FysikShow visar upp experiment under Levande frågelådan i Aula Magna. Foto: Isabell Stensson/Stockholms universitet

    Stockholms universitet välkomnar nyfikna femteklassare till Aula Magna

    Varför är citronen sur? Hur lång tid tar det för en snigel att klättra uppför Mount Everest? Kommer det några nya tal snart? Så kan det låta i Aula Magna tisdagen den 13 maj när omkring 1 000 femteklassare från Stockholmsområdet samlas för att ställa kluriga frågor om naturvetenskap – och få svar direkt från forskare och experter.

  • Kapillärkärl (blått) i mushjärna (svart). En immuncell (rött) har fastnat i kärlväggen och innehåller Toxoplasmaparasiter (grönt) som förökar sig. Dotterparasiterna sprids sedan till hjärnvävnaden. Foto: M. Rodriguez

    Nya rön visar hur parasiten tar sig in i hjärnan

    Hur kan en liten parasit ta sig in i den mest skyddade delen av kroppen – hjärnan? Det har länge varit en gåta, men nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt hur en av världens mest spridda parasiter, Toxoplasma gondii, går till väga för att ta sig in i det centrala nervsystemet.

  • Kindtand från ullhårig mammut (Mammuthus primigenius) från Old Crow River i Yukonterritoriet, Kanada. Foto: Hans Wildschut

    Miljonårigt DNA avslöjar mammutens släktträd

    En ny studie av forskare vid Stockholms universitet avslöjar sedan länge förlorad genetisk mångfald hos mammuten. Studien sträcker sig över en miljon år och ger viktiga insikter i mammutens evolutionära historia.

  • Gullvivor har två olika blomtyper. Den långstiftade (L-morf) har lång pistill och korta ståndare medan den kortstiftade (S-morf) har kort pistill och höga ståndare. Foto: Sara Cousins

    Medborgarforskning avslöjar oväntade förändringar i gullvivans blomtyper

    En omfattande medborgarforskningsstudie har avslöjat oväntade förändringar i blomegenskaper hos gullvivan, en viktig modellart för insektspollinerade växter. Studien, som nyligen publicerades i Journal of Ecology, visar hur förändringar i markanvändning och klimat kan påverka växters reproduktionssystem i Europa.