Mikrober som omvandlar växttillgängligt kväve i marken till gaser som försvinner upp i luften är viktiga för jordbruket, och klimatet. Men det finns även en förbisedd mikrobgrupp som bevarar kvävet i marken, s.k. ammonifierare. Nu har SLU-forskare kartlagt dessas utbredning och genetik. Forskarna hoppas att kunskap om vad som gynnar ammonifierare kan användas för att hushålla med kväve i åkermark.
För första gången står Sverige värd för den internationella kvävekonferensen Nitrogen Workshop. SLU välkomnar drygt 200 forskare från hela världen till Skara.
Svenskt lantbruk använder 9 TWh energi varje år. Mycket naturgas, olja och kol används för att producera kvävegödsel. Tillverkningen leder till stora utsläpp av växthusgaser. Men det finns möjligheter att i stället producera kvävegödsel baserat på förnybara resurser. Detta undersöker ett tvärvetenskapligt projekt med forskare från SLU och Lunds tekniska högskola. LRF bidrar med kompetens.
Höstraps som förfrukt kan både ge mer skörd av höstvete och innebära en lägre optimal kvävegiva. Utmaningen, för att beräkna kvävegivan rätt, är att kunna förutsäga merskörden och hur mycket kväve marken kommer att bidra med, konstaterar Lena Engström i sin doktorsavhandling vid SLU.