Pressinbjudan: Vems information kan jag lita på?

Falska nyheter, desinformation eller ”fake news” är ett problem över hela världen i dag och utgör ett hot mot den moderna demokratin. Felaktig information som sprids avsiktligt av välorganiserade aktörer som agerar för egen vinning, kan få mycket snabb spridning via sociala medier med förödande konsekvenser. Är tekniken lösningen för att hantera fake news eller är den en del av problemet? Vilken betydelse har utbildning för att motverka effekten av falska nyheter i en demokrati? Hur utbildar vi bäst till kritiskt tänkande i skolan? Och hur är det med våra forskare, är det de säger alltid att lita på?

I en digital paneldiskussion om utbildningens betydelse för att motverka effekten av fake news, möts Pär Weihed, prorektor vid Luleå tekniska universitet och professor i malmgeologi, Anna Ståhlbröst, professor i informationssystem, Caroline Graeske, biträdande professor i svenska med didaktisk inriktning och Simon Matti, professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Paneldiskussionen leds av moderator Lena Callne, journalist och tidigare medarbetare på SR Norrbotten.

Datum: 31 augusti
Tid 10:30-11:30
Plats: Digital sändning med föranmälan

Paneldiskussionen tar bland annat upp:" `Lita på forskarna` är ett flitigt använt citat från Greta Thunberg i debatten idag, inte minst vad gäller klimatförändringarna. En självklarhet kan tyckas, men är det så enkelt? Vilka forskare kan vi lita på, hur enkelt är det att bedöma fakta i det alltmer okontrollerade mediabruset och vad är ditt eget ansvar? Även pandemin har lärt oss att forskare långt ifrån har samma uppfattningar om vad som är rätt och fel! För att citera den gamla proggruppen Hoola Bandoola Band: Vem i hela världen kan man lita på!” Pär Weihed, prorektor vid Luleå tekniska universitet

”Är tekniken lösningen för att hantera fake news eller är den en del av problemet?” När vem som helst kan skapa ”nyheter” och sprida dem så behöver vi nya verktyg för att förstå och hantera den alltmer sofistikerade (des)information vi möts av. Genom att använda oss av nya teknologier kan vi få hjälp att identifiera fake news, men vi kan även få hjälp med att skapa och sprida dem till mottagliga, väl utvalda målgrupper. Så kan vi lita på att tekniken kommer att hjälpa oss eller vad kommer att hända i framtiden? ” Anna Ståhlbröst, professor i informationssystem vid Luleå tekniska universitet

”Så kallade “falska nyheter” utgör ett växande demokratiproblem som ett effektivt verktyg för att manipulera val och uppmana till våld gentemot politiska motståndare. Politiska partier och lobbyorganisationer tjänar på att felaktig information sprids, eftersom de lättare kan mobilisera väljare och vrida den allmänna opinionen till sin fördel. Men att, som vissa länder har gjort, införa censurlagstiftning för att komma åt problemet är sannolikt än mer skadligt för demokratin. Snarare kan utbildning i hur demokrati och opinionsbildning fungerar göra oss mer uppmärksamma på försök att manipulera politiska budskap samtidigt som demokratins institutioner och förtroendet för dessa stärks. ” Simon Matti, professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet

”Fake news, som förfalskar, polariserar och förenklar fakta och skeenden, måste bemötas med analys och tydliga motargument. Källkritik, där olika typer av information och föreställningar analyseras och värderas, är ett centralt inslag i vårt utbildningssystem idag. Den svenska skolan har dels ett kunskapsuppdrag, dels ett demokratiskt uppdrag som ska värna om grundläggande demokratiska värderingar. Därför är skola och utbildning en grundpelare i vår demokrati.” Caroline Graeske, biträdande professor i svenska med didaktisk inriktning

Kontakt: Tina Forsberg, verksamhetsansvarig för Vetenskapens hus, tina.forsberg@ltu.se, 0920-49 12 44