I Sverige läggs årligen tusentals ton av ett svårhanterligt avfall från stål- och verkstadsindustrin på deponi – så kallad slipmull. Thomas Ottink, doktorand på Chalmers tekniska högskola, har utvecklat en långsiktig, energisnål och hållbar metod för att återvinna slipmull och omvandla den till värdefulla produkter. För sitt arbete får han Renovas Miljöstipendium 2024.
Mat- och livsmedelsavfall från Göteborgsområdet är nu en del av ett cirkulärt flöde. Nyligen lanserades en KRAV-godkänd växtnäring som är ett resultat av det matavfall och livsmedelsavfall som har ursprung från Renova Miljös förbehandlingsanläggning på Marieholm.
Renovas styrelse har idag fattat ett inriktningsbeslut att införa koldioxidinfångning och lagring eller återanvändning, så kallad CCS eller CCU, på en av fyra linjer på Sävenäs Avfallskraftvärmeverk till år 2030. Införandet av CCS eller CCU skulle ge en möjlighet till halvering av Renovas klimatpåverkan.
Femte generationens rökgasrening har tagits i bruk på panna 1 i avfallskraftvärmeverket Sävenäs. Investeringen är en viktig miljöåtgärd och innebär att utsläppen av kväveoxid till luft från den aktuella linjen minskar med cirka två tredjedelar. Utsläppen av kväve till vatten kommer i princip att upphöra.
Nytt arbetssätt gör jobbet roligare och Renovas kunder nöjdare ”Mer flyt i jobbet och mindre strul, där du och dina kollegor är delaktiga i att skapa nya lösningar på dagliga problem. Jobbet blir roligare och kunderna nöjdare.” Så enkelt och rakt på sak uttrycker Renova poängen med Delaktigt FörbättringsArbete (DFA).
Mikroplast anses vara ett hot mot människor, djur och natur. Men hur farlig är den? Och är det någon skillnad om den kommer från konventionell eller återvunnen plast – eller från så kallad nedbrytbar bioplast? Det undersöker Renovas miljöstipendiat 2023, Azora König Kardgar, doktorand vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.
Genom att utveckla hållbara och kundanpassade produkter och tjänster hjälper Renova sina kunder att minska sin miljö- och klimatpåverkan. Med hjälp av funktionen statistik och miljöpåverkan kan kunderna få insyn i hur det insamlade avfallet återvunnits eller slutbehandlats.
Funktionen är utvecklad som ett komplement till den redan existerade miljönytta som i dagsläget bara visar de första beha
Sedan mer än 20 år går allt matavfall vi sorterar ut i Sverige till rötning för att bli biogas och biogödsel. Men skulle matavfallet kunna bearbetas på ett mer effektivt sätt med andra metoder och kanske även generera mer energi? Det är vad Abdenour Achour, forskare på Chalmers, undersöker i sin pågående forskning. För sina och projektteamets upptäckter tilldelas han Renovas miljöstipendium 2022.
Renova och Göteborg Energi gör nu en gemensam satsning på biokol genom en produktionsanläggning i Tagene. Satsningen innebär en ny kolsänka i Göteborg. Biokolet tillverkas från Göteborgarnas trädgårdsavfall och värmen från anläggningen används som klimatpositiv fjärrvärme.
Miljöföretaget Renova, Gryaab och Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten har tilldelats certifieringssystemet Revaqs första Uppströmspris. Priset får man för arbetet med rening av lakvatten från deponierna i Tagene och Brudaremossen. Lakvatten är regnvatten som runnit genom avfall och som ofta innehåller miljöfarliga ämnen.
Renovas Miljöstipendium på 100 000 kronor går i år till Gauti Ljungholm Asbjörnsson, forskare vid Chalmers. Hans digitala verktyg ska göra det lättare för alla producenter av bergmaterial att beräkna sin miljöpåverkan. – Vi vill göra det så enkelt att man inte ska behöva ta in en miljöspecialist för att lösa det, säger han.
Avfalls- och återvinningsföretaget Renova Miljö undersöker tillsammans med Trafikkontoret och Göteborgs Spårvägar i ett gemensamt projekt om makadamen under spårvagnsrälsen kan återanvändas. Makadam från spårarbeten i centrala Göteborg körs därför nu till Fläskebo avfallsanläggning i Landvetter för sortering och tvätt.
