I Sverige läggs årligen tusentals ton av ett svårhanterligt avfall från stål- och verkstadsindustrin på deponi – så kallad slipmull. Thomas Ottink, doktorand på Chalmers tekniska högskola, har utvecklat en långsiktig, energisnål och hållbar metod för att återvinna slipmull och omvandla den till värdefulla produkter. För sitt arbete får han Renovas Miljöstipendium 2024.
Mikroplast anses vara ett hot mot människor, djur och natur. Men hur farlig är den? Och är det någon skillnad om den kommer från konventionell eller återvunnen plast – eller från så kallad nedbrytbar bioplast? Det undersöker Renovas miljöstipendiat 2023, Azora König Kardgar, doktorand vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.
Minskade koldioxidutsläpp och minskade avfallsmängder är den dubbla miljöeffekten av aktuell forskning på Chalmers som nu får välförtjänt uppmärksamhet genom Renovas miljöstipendium.
Han tar hjälp av bakterier för att plocka ut elektricitet ur avfall och avloppsvatten. Att mata bränsleceller med billiga bakterier istället för dyra ädelmetaller kan komma att revolutionera energiutvinningen i en framtid. Oskar Modin på Bygg- och miljöteknik på Chalmers får nu möjlighet att utveckla sin forskning med stöd av Renovas miljöstipendium.
Är kraven på medborgarna om att sortera sina sopor rimliga och trovärdiga? Den frågan ställer sig nu Petra Andersson, doktor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, i sin forskning om återvinningens etik som är en del av storstadens miljöetik – urban miljöetik. För sin forskning har Petra Andersson fått Renovas miljöstipendium 2009 på 100 000 kronor.