Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Signe Johannessen "Posthumous Dialogue", 2020. Installationsvy från utställningen "Experimentalfältet" på Accelerator 2021. Foto: Christian Saltas.

    "Behovet av platser för reflektion är stort"

    Efter regeringens besked förra veckan förbereder nu många konsthallar för att återöppna. En av dem är Accelerator på Stockholms universitet, som hållit stängt stora delar av fjolåret. Den 10 mars återöppnar konsthallen med den nya utställningen ”Experimentalfältet”, där åtta samtida konstnärskap experimenterar kring frågor som berör samtidens stora utmaningar.

  • Rekonstruktion av stäppmammuten gjord utifrån  DNA analyser från Centrum för paleogenetik. Illustration: Beth Zaiken

    En miljon år gammalt DNA belyser mammutarnas genetiska historia

    Forskare vid Centrum för paleogenetik har analyserat världens hittills äldsta kända DNA, från mammutar som levde för upp till 1,2 miljoner år sedan. Analyserna visar att den nordamerikanska Columbiamammuten var en hybrid mellan ullhårig mammut och en tidigare okänd mammutsläkting. Studien, publicerad i Nature, kastar nytt ljus över hastigheten med vilken evolutionära anpassningar sker.

  • Bild: Kungl. Lantbruksakademiens Experimentalfält år 1868, litografi efter teckning av J.F. Meyer (detalj). Tillhör Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens arkiv.

    Pressinbjudan: förhandsvisning av utställningen Experimentalfältet på Accelerator

    Hur kan konsten utforska framtidsscenarier för nya levnadssätt, relationer till andra arter, jorden och människor emellan? Experimentalfältet etablerades 1816 för att utveckla Sveriges jordbruk, på platsen där Accelerator och Stockholms universitet ligger i dag. I utställningen med samma namn presenteras åtta samtida konstnärskap som experimenterar kring frågor som berör samtidens stora utmaningar

  • Foto: Sten-Åke Stenberg/Mostphotos

    Mer stöd och utbildning behövs för att minska våld på särskilda ungdomshem

    Våldsincidenter på de särskilda ungdomshem som drivs av Statens Institutionsstyrelse har ökat under 2000-talet, det kan handla om exempelvis fysiskt, psykiskt eller materiellt våld. I en ny avhandling från Stockholms universitet föreslås åtgärder för att minska våldet, som att utvärdera metoden NPNL som används för att hantera våldsincidenter och att ge personalen mer stöd och hjälp i sitt arbete.

  • Höga koncentrationer av mikroplast har samlats i sjögräsbotten utanför spanska Almería vid Medelhavet där växthusodlingarna kallas ”the sea of plastic”. Forskarna studerar ackumulationen av mikroplast över tid. Foto: Miguel Ángel Mateo, Diego Moreno

    Dramatisk ökning av mikroplaster i sjögräsbotten sedan 1970-talet

    Storskalig produktion av grönsaker och frukt i Spanien med intensiv plastförbrukning i sin växthusindustri tros ha läckt ut mikroplastföroreningar sedan 1970-talet till det omkringliggande Medelhavets sjögräsängar. Det visar en ny studie där forskare har lyckats spåra plastföroreningar sedan 1930–40-talet genom att analysera sjögrässediment.

  • Eleonora Mussino, docent vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet

    Så skulle Sveriges befolkningsutveckling varit utan kriget i Syrien

    Utan invandringen från Syrien under de senaste åren skulle befolkningsmängden i 34 svenska kommuner minskat istället för ökat, och landets sammanlagda befolkningsökning varit 36% lägre (2016), visar en ny demografisk undersökning från Stockholms universitet.

  • För att skilja på mikroorganismer från frö och omgivning använde forskarteamet en ny teknik för att odla ekplantor i ett mikrobfritt tillstånd, där bladen hålls åtskilda från rötterna. Foto: Ahmed Abdelfattah

    Frön överför sin livsmiljö till nästa generation

    Beror växternas livsmiljö, det så kallade mikrobiomet, på arv eller miljö? Det är en fråga forskare brottats med länge. Forskning vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Microbiology, visar att ekollon själva innehåller mängder av mikroorganismer, som de sedan överför till ekplantan.

  • Foto: Mostphotos/Andrey Popov

    Pappors inkomst sjunker efter första barnet – men mammor förlorar fortfarande mest

    Hos heterosexuella par i Sverige sjunker kvinnans inkomst kraftigt efter att paret fått sitt första barn – det är känt sedan tidigare. Nytt för senare generationer är att även mäns inkomst dippar något efter barn, vilket lett till en aning mer jämlika inkomster. Trots denna förändring är ojämlikheten i inkomst efter barn fortfarande stor bland par i Sverige.

  • Kraftig påverkan på luktsinnet viktig markör för covid-19

    Kraftig påverkan på luktsinnet viktig markör för covid-19

    ​Luktförlust är det enskilt tydligaste symptomet på covid-19. Personer som skattar sitt luktsinne till 0–2 på en skala 0–10 är med stor sannolikhet drabbade av covid-19. Det visar en ny stor internationell studie.

  • Stockholms universitet ska bli koldioxidneutralt till 2040

    Stockholms universitet ska bli koldioxidneutralt till 2040

    ​17 december beslutade rektor Astrid Söderbergh Widding om en klimatfärdplan för Stockholms universitet med målet att uppnå nollutsläpp av koldioxid till år 2040. Färdplanen är ett resultat av att Stockholms universitet som första svenska lärosäte 2019 undertecknade FN:s avtal om globala hållbarhetsmål för högre utbildning.

  • Så blir det lättare att hålla nyårslöftet

    Så blir det lättare att hålla nyårslöftet

    Nyår närmar sig, en högtid då många väljer att avlägga ett nyårslöfte. Något som kan vara svårt att hålla. Men forskning visar en möjlig väg att lyckas – att formulera om sitt löfte.

Visa mer