Gå direkt till innehåll

Ämnen: Friluftsliv

  • Skidskola i Hagaparken, Stockholm, 1953. Foto: Jan Ehnemark/Digitala Stadsmuseet

    Sportlov – vem kan svara på vad?

    Mellan veckorna sju och tio infaller sportlov i Sverige. Men hur uppkom sportlovet? Hur sportar barn i dag? Och hur många har egentligen råd att resa på lovet? Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan svara på frågor kopplade till olika aspekter av sportlovet.

  • I sommar kan allmänheten hjälpa forskarna genom att gå på strandpromenad när det är fullmåne, och samla in grenar av blåstång. Foto: Nicklas Wijkmark/Azote

    Strandpromenad under fullmåne i årets Algforskarsommar

    Medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar, som startade 2021, ger allmänheten möjlighet att bidra med ny kunskap om vad som händer under ytan i våra svenska kustvatten, hur havet påverkas av klimatförändringarna och om kustens biologiska mångfald. I årets upplaga av Algforskarsommar finns en ny uppgift: att gå ut på blåstångspromenad under fullmåne!

  • Skogsdunge, foto: Pieter DeFrenne.

    Små skogar viktigare än tidigare trott

    Små skogar i jordbruksmark har fler fördelar för människor per ytenhet jämfört med stora skogar enligt en ny studie. De små skogarna, ibland mindre än en fotbollsplan, kan lätt gå obemärkt förbi i jordbrukslandskapet. Ändå kan dessa små skogsrester lagra mer kol i marken, passa bättre för jakt och innehåller färre fästingar än stora.

  • Friluftskläder innehåller ofta högfluorerande kemikalier (PFAS) i onödan.

    Vatten- och fläckavvisande kemikalier i friluftskläder är onödiga

    Många friluftskläder är behandlade med högfluorerade kemikalier för att inte bara stå emot vatten utan även olja och andra fläckar. En ny studie från Stockholms universitet och University of Leeds visar att det är onödigt då de flesta konsumenter endast efterfrågar vattenavvisande material, samtidigt som det i dag finns vattenavvisande alternativ som är bättre för miljön.

  • Foto: Sten-Åke Stenberg/Mostphotos

    Tre år mellan stora algblomningar – forskarna undrar varför

    Ungefär vart tredje år blir det en stor blomning av cyanobakterier i Östersjön, i regel följt av två år med mindre blomningar. Det är satellitdata som avslöjar att blomningen är periodisk, men varför det är så vet vi inte. Studien är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Scripps Institution of Oceanography i USA.

  • Askölaboratoriet i Trosa skärgård hör till Stockholms universitets Östersjöcentrum och är ett centrum för marin forskning. Här bedriver forskare från Sverige och hela världen olika vetenskapliga studier om havet. Foto: Anna-Karin Landin

    Sommarexperter vid Stockholms universitet 2017

    Forskare och experter vid Stockholms universitet finns tillgängliga även under sommaren. Här finns en sammanställning över våra experter på allt från algblomning i Östersjön till camping.

  • Rådjursbajs bidrar till den biologiska mångfalden

    Rådjursbajs bidrar till den biologiska mångfalden

    Rådjur är kanske mest kända för att äta de finaste blommorna i rabatten. Men vad de äter i det övriga landskapet kan faktiskt göra nytta för den biologiska mångfalden. Genom att samla in bajs från rådjur och sedan odla de frön som fanns i bajset har forskare från Stockholms universitet kunnat se hur rådjur sprider olika typer av växter.

  • Friluftsliv i skolan ses som exklusivt

    Trots att friluftsliv sedan länge är ett högt värderat utbildningsinslag inom kursplanen för skolämnet idrott och hälsa så märks inte det i undervisningen. Idrottslärare tycker att skolans fysiska och organisatoriska ramar gör det svårt att undervisa i friluftsliv.