Det är svårare att välja ut personer som passar som poliser, jämfört med många andra yrken. Stora resurser satsas på rekrytering och utbildning. En ny avhandling från Stockholms universitet har tittat både på vilka metoder som är mest effektiva för att välja ut de som är bäst lämpade att bli poliser, och vilka förutsättningar som krävs för att de ska vilja stanna i yrket.
Den svenska välfärdsmodellen och idén om att solidariteten är begränsad till de egna medborgarna utmanas av den gränsöverskridande EU-rätten, det visar en ny avhandling i juridik från Stockholms universitet. – Svenska politiker har stuckit huvudet i sanden genom att inte anpassa nationell lagstiftning till den dynamiska EU-rättens utveckling, säger Jaan Paju doktorand, Stockholms universitet.
Flyktingar i Sverige diskriminerades under kalla kriget. Särskilt ryska flyktingar fick betydligt mer begränsade uppehållstillstånd än andra. En ny avhandling i historia vid Stockholms universitet visar på en tät relation mellan säkerhetspolitik och flyktingpolitik. En relation som också påverkades av etniska fördomar och svenska byråkraters åsikter om moral och skötsamhet.
En för offret okänd våldtäktsman som varken har försökt kyssa offret eller har druckit alkohol innan brottet, men har visat tecken på att kontrollera offret, är sannolikt en serievåldtäktsman, det visar en ny doktorsavhandling vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Hur har Sverige agerat när det gäller övervakning av personer inom landet? Vilka har polisen ansett vara ett hot mot rikets säkerhet? Historikern Jenny Langkjaer visar hur en ny säkerhetspolisiär övervakning av politiska möten och utländska medborgare växte fram vid sekelskiftet 1800/1900. Verksamheten kom att få betydelse för säkerhetspolisens senare övervakning.
Barnahus är viktiga för barnens välbefinnande vid brottmålsutredningar. Det visar en utvärdering gjord vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet. Sedan 2004 har det etablerats så kallade barnahus där flera myndigheter samverkar under samma tak vid utredningar där barn misstänks ha utsatts för brott. Utvärderingen ger däremot inget entydigt resultat vad gäller förundersökningarnas kvalitet.
Sedan mitten av 1990-talet tar svensk polis hjälp av privatpersoner i kampen mot grov brottslighet. Både informatörerna och deras hanterare inom polisen agerar i gränslandet mellan lagligt och olagligt. För att belysa frågan arrangerar Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet den 17 november en hearing om polisinformatörer, med domare, advokater, åklagare, poliser och informatörer.