Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sport

  • Skidskola i Hagaparken 1953. Foto: Jan Ehnemark/Digitala Stadsmuseet

    Sportlov – vem kan svara på vad?

    Mellan veckorna sju och tio infaller sportlov i Sverige. Men hur uppkom sportlovet? Hur sportar barn i dag? Och hur många har egentligen råd att resa på lovet? Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan svara på frågor kopplade till olika aspekter av sportlovet.

  • Foto: Prestige/Most Photos

    Vinter-OS i Peking – vem kan svara på vad?

    Olympiska spel handlar inte enbart om sportprestationer. Stockholms universitet har experter som breddar perspektiven och kan berätta om olika aspekter av idrott och sportevenemang, liksom om Kina, pandemispårning och övervakning.

  • Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

    Jul och nyår – experter vid Stockholms universitet 2021

    Blir det en traditionell jul i år eller ännu en jul på distans? Vad händer med julhandel, julstress och nyårslöften när vi går in i nästa fas av pandemin? Och vad ska man tänka på för att få till ett hållbart julbord? Stockholms universitet har forskare som kan berätta mer om vitt skilda aspekter av jul och nyår. Här är en lista på några av våra experter.

  • Foto: Wavebreakmedia/Mostphotos

    Så upphörde lönediskriminering mot mörkhyade fotbollsspelare i England

    En ny nationalekonomisk studie från Stockholms universitet och Université Paris-Saclay har med hjälp av data från den engelska fotbollsligan Premier League undersökt effekterna av den så kallade ”Bosman-domen” och funnit att lönediskrimineringen mot engelska fotbollsspelare helt försvann när reglerna luckrades upp – men inte för spelare från länder utanför EU.

  • Emma Pihl Skoog har skrivit avhandlingen ”Kraftkarlar och knockouts: Kraftsporter, kropp och klass i Sverige 1920–1960”. Foto: Stockholms universitet

    När kraftsporten var manlig

    Mellan 1920- och 1960-talet var kraftsport mest för män ur arbetarklass. Boxare och tyngdlyftare var män som hade maskulint laddade värderingar om idrottslig stil och hur kroppen borde se ut. Ideal som innehöll tydliga klassmarkörer.

  • Magnus Kilger. Foto: Niklas Björling.

    Så skapas en idrottstalang

    Urvalet av unga talanger inom idrotten baseras inte enbart på idrottsliga färdigheter utan också på personlighet och attityd. Även ungdomarna själva anammar bilden av hur en valbar talang bör vara. Det visar en ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap som belyser dilemman och konsekvenser av idrottens talangjakt.

  • Outtalade normer konserverar idrottslärarutbildningen

    Det finns ett antal outtalade normer och värderingar - väl förankrade i en idrottslärarkultur - som fungerar konserverande inom idrottslärarutbildningen. Bland annat är det svårt att förändra idrottslärarstudenternas föreställningar om flickor som underlägsna pojkar i idrott.

  • Första doktorsavhandlingen om en svensk idrottspersonlighet

    Avhandlingen handlar om Torsten Tegnér (1888-1977), en originell legendar och kändis, som ”alla” kände till. - Han var en färgstark idrottsjournalist, ledare, folkfostrare och idrottens outtröttligt entusiastiske PR-man i samhället, säger historikern Rolf Haslum, 76 år och författare till avhandlingen. Torsten Tegnér (alias TT) förknippas främst med den ledande facktidningen ”Idrottsbladet”, d

  • Idrott åt alla?

    Under 1900-talet har Riksidrottsförbundet lett idrottsrörelsen i Sverige. Hur förbundet fungerat, agerat och hur det påverkat idrotten visar historikern Paul Sjöblom vid Stockholms universitet i sin avhandling som läggs fram på fredag. Den svenska staten, med kommunerna i spetsen, har med omfattande medel stöttat den av Riksidrottsförbundet ledda idrottsrörelsen allt sedan förbundets bildande å