Bättre arbetsvillkor för städare - ny forskning

Städare vid en kommunal städenhet i Piteå som ingått i Therese Öhrlings
forskningsprojekt. Foto Ulrica Pettersson.

En bred arbetsmiljösatsning kan förbättra städares arbetsmiljö och hälsa, samt ge städorganisationer ett bättre ekonomiskt resultat. Det visar en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet, vars syfte är att beskriva komplexiteten i städares arbetsmiljö
och hur olika faktorer samspelar och påverkar städares hälsa.

- Det saknas idag goda exempel i litteraturen som visar hur städares arbetsmiljö kan förbättras i praktiken och hur detta också kan leda till konkurrensfördelar, säger Therese Öhrling, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet.

Hon har studerat en kommunal städenhet med 90 anställda där samtliga är kvinnor, varav fyra chefer och med en medelålder på 49 år. Det handlar om en arbetsmiljösatsning där man givit städarna ökad delaktighet och ökat inflytande över arbetet samt satsat på att förbättra de sociala faktorerna i städarnas arbetsmiljö. Dessutom har beslutsvägar kortats och en kontinuerlig satsning på god fysisk arbetsmiljö har pågått under längre tid. Fram till idag tycks enhetens strategi ha varit mycket lyckad.

- Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron har sjunkit och städcheferna menar att kvalitén på städtjänsterna har förbättrats och att verksamheten har effektiviserats, säger Therese Öhrling. Städarna upplever även en större arbetsglädje och ökad arbetsmotivation än tidigare.

Rekommendationer för hur städares arbetsmiljö ska förbättras översköljer idag branschen men det finns ett glapp mellan teori och praktik. Många av rekommendationerna införs inte i praktiken och på fler områden går utvecklingen t.o.m. i motsatt riktning.

- Delvis tycks detta bero den hårda konkurrensen och på de pressade priserna i branschen som både leder till försämrade arbetsförhållanden för städarna och får en bromsande effekt på breda och långsiktiga arbetsmiljösatsningar som är nödvändigt för att åstadkomma förändring, säger hon.