Fortsatt rökare - trots KOL-diagnos

I en nära framtid förutspås lungsjukdomar förorsakade av rökning att bli den tredje främsta dödsorsaken i världen. Studier visar att ca 14 procent av norra Sveriges befolkning över 45 år har KOL och de hälsoekonomiska kostnaderna för samhället för vård av patienter med KOL beräknas till cirka nio miljarder kronor per år.

KOL är idag en underdiagnostiserad sjukdom. Att vården arbetar så att fler kan få diagnosen i ett tidigt skede och komma igång med rökavvänjning är viktigt.

Den vetenskapliga artikel där studien av rökare med KOL presenterats är baserad på en magisteruppsats av Britt-Marie Eklund och Siv Nilsson, samt LTU-forskarna Linnea Hedman och Inger Lindberg. Till grund för studien ligger intervjuer med tio rökare med måttliga symptom på KOL. De intervjuade deltar i OLIN-studien, en stor forskningsverksamhet med fokus på astma, allergi, kronisk bronkit och KOL som pågått i Norrbotten sedan 1985.

– Medvetenheten och kunskapen om KOL var hög hos deltagarna i studien. Att en relativt stor andel ändå fortsätter att röka handlar ofta om att de själva inte tagit ett aktivt beslut utan ser en mängd hinder som måste övervinnas innan man är redo för att ta beslutet, säger Linnea Hedman

Bland hindren nämns ofta att rökningen är en livsstil och en vana som är svår att bryta. Cigaretten blir en belöning, en bästa vän eller tröst. Kopplingar till njutning, lugn och brist på tid för att sluta är vanliga.

Påtryckningar från släkt och vänner som gör att man känner sig överkörd, eller känslor av utanförskap och att ”det är mitt eget fel”, kan även de ge reaktioner som hindrar den KOL-drabbade att sluta röka.  

– Personal som arbetar med rökavvänjning gör redan idag stora insatser för att minska rökningen. Deltagarna i studien hade dock ett behov av ökad lyhördhet för svårigheter i sin livssituation som upplevdes som hinder för rökstopp. Genom att även ta hänsyn till dessa skulle man kunna ge ett mer anpassat stöd, säger Linnea Hedman.

Förslag på åtgärder som skulle få fler KOL-drabbade att sluta röka är att hitta rutiner i vården att hjälpa patienten när sjukdomen är i ett tidigt skede och att skapa förutsättningar för att ge stöd under lång tid efter det att rökavvänjningsprogrammet är avslutat.

Det är även viktigt att förebygga genom information, så att unga människor inte börjar röka.

Kontakt: Linnea Hedman, 073-028 64 93, OLIN-studierna, NLL och Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet