Smittspridning och pandemier – experter vid Stockholms universitet

Vilka pandemier har förekommit historiskt? Hur går smittspridning till? Vilka samhällsförändringar kan bli bestående efter en pandemi? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter av smittspridning och pandemier.

Smittspridning och behandling

Utveckling av antiviral behandling

Anna-Lena Spetz, professor i immunologi vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut
Forskar om att utveckla en ny kategori av läkemedel mot infektioner som förhindrar att ett virus kan ta sig in i celler. Kan svara på frågor hur denna typ av behandling kan användas för att undvika nya pandemier.
E-post: anna-lena.spetz@su.se, Tel: 08-16 42 05

Matematiska modeller för smittspridning

Tom Britton, professor vid Matematiska institutionen
Forskar om smittspridningsmodeller och kan svara på frågor om hur epidemier och pandemier breder ut sig, hur stor den blir och hur man kan dra slutsatser under pågående epidemier.
E-post: tom.britton@math.su.se, Tel: 08-16 45 34

Bakterieinfektioner

Ann-Beth Jonsson, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut
Forskar om molekylära mekanismer för bakterieinfektioner och försöker hitta nya sätt att bota infektionssjukdomar.
E-post: ann-beth.jonsson@su.se, Tel: 08-16 41 52

Beteenden för att hjälpa oss att undvika smitta

Mats Lekander, professor vid Psykologiska institutionen
Forskar om samverkan mellan hjärnan och immunsystemet och beteendets roll i detta samspel. Kan bland annat svara på frågor om beteenden och känslor när man är sjuk, och om olika sjukdomssignaler och hur omgivningen reagerar på dem.
E-post: mats.lekander@su.se, Tel: 08-553 789 33

Upplevd virusexponering, faktisk exponering och bedömd risk att få en luftburen infektion

Ola Svenson, professor emeritus vid Psykologiska institutionen
Har bland annat forskat om smittspridning och avståndet mellan individer. Vet allmänheten hur den faktiska exponeringen för ett luftburet virus varierar med t.ex. variationen i avstånd ansikte mot ansikte och längden på ett samtal?
E-post: osn@psychology.su.se

Hur kan vi simulera pandemier och kriser?

Harko Verhagen, docent vid Institutionen för data- och systemvetenskap
Kan besvara frågor om hur simuleringar av mänskligt beteende i kriser som till exempel pandemier fungerar. Att betrakta människor som biologiska varelser med en egen vilja och ett eget sammanhang med konsekvenser för beteende är centralt i denna ansats. Den sociala simulering som testas och beskrivs i t.ex. boken ”Social Simulation for a Crisis – Results and Lessons from Simulating the COVID-19 Crisis” som Harko har bidragit till i flera kapitel kan hjälpa beslutsfattare att förutse effekterna av åtgärder.
E-post: verhagen@dsv.su.se, Tel: 08-16 16 94

Infektioner och immunförsvaret

Multiresistenta bakterier

Mats Nilsson, professor i biokemi vid Institutionen för biokemi och biofysik
Har varit med och utvecklat en metod för att snabbt kunna identifiera vilka bakterier som orsakar en infektion och bestämma huruvida de är resistenta eller känsliga mot antibiotika.
E-post: mats.nilsson@dbb.su.se

Peter Søgaard Jørgensen, forskare vid Stockholms resilienscentrum
Forskar bland annat om vilka effekter nya och återkommande sjukdomar får på samhället samt hur vi kan leva med antibiotikaresistens och bekämpningsmedelsresistens inom ramen för global hållbar utveckling.
Epost: peter.sogaard.jorgensen@su.se, Tel: 08-674 78 94

Malaria

Johan Ankarklev, forskare vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut
Forskar om biologin bakom malariatransmission, med målet att möjliggöra nya strategier för att hämma spridningen av sjukdomen.
Epost: johan.ankarklev@su.se, Tel: 08-16 43 12

Hur immunförsvaret blir till

Ylva Engström, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut
Forskar om hur gener styrs och regleras under utvecklingsprocesser, stamcellsreglering, cancer och i immunförsvaret.
E-post: ylva.engstrom@su.se, Tel: 08-16 41 66

Parasiter

Antonio Barragan, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut
Forskar om parasitinfektioner och kombinerar molekylär parasitologi, immunologi och cellbiologi för att förstå hur parasiter som lever inuti celler samarbetar med värden de infekterar.
E-post: antonio.barragan@su.se, Tel: 08-16 41 56

Beslutsfattande, politik

Beslutsstöd och AI för bättre pandemipolicys

Aron Larsson, docent, Institutionen för data- och systemvetenskap
Forskar på risk- och beslutsanalyser där en tillämpning är jämförelser av åtgärder mot pandemisk influensa och liknande samhällsrisker.
E-post: aron@dsv.su.se, Tel: 08-16 16 12

Att fatta beslut kring etiska dilemman

Orri Stefánsson, professor i praktisk filosofi vid Filosofiska institutionen
Forskar om hur man bör ta beslut när man står inför extrem osäkerhet och katastrofala risker och kan svara på frågor som rör hur vi bemöter risker på ett rationellt och etiskt ansvarsfullt sätt.
E-post: orri.stefansson@philosophy.su.se, Tel: 076-428 17 82

Matsäkerhetsfrågor i sviterna av en pandemi

Matilda Baraibar, forskare vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Har forskat om jordbruksglobalisering, politisk ekonomi runt livsmedelssystem både nu och genom historien, matsäkerhetsfrågor och har följt olika internationella organisationer.
E-post: matilda.baraibar@ekohist.su.se, mobil: 070-428 76 99

Ekonomi, arbetsliv

Vilka sektorer ska staten satsa på i kristider?

Lars Ahnland, universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Kan svara på frågor om hantering av ekonomiska kriser och om effekter av finans- och penningpolitik ur ett historiskt perspektiv, särskilt i förhållande till inkomstklyftor och skuldsättning.
E-post: lars.ahnland@ekohist.su.se, Tel: 08-16 45 96

Hur påverkas personalens hälsa av vårdens arbetsmiljö?

Anna Nyberg, docent i psykologi vid Psykologiska institutionen
Forskar bland annat om arbetsmiljön i vården och vilka effekter den får på personalen.
E-post: anna.nyberg@su.se, Tel: 08-16 24 91

Att hantera svåra känslor i arbetslivet

Anneli Öljarstrand, lektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik
Forskar med inriktning mot organisation och ledarskap och kan svara på frågor om hur bland annat begravningsentreprenörer hanterar känslor.
E-post: anneli.oljarstrand@edu.su.se, Tel: 08-120 762 60

Effekter på individer och samhället

Torsten Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi
Forskningsfokus på politisk ekonomi, men forskar även om covid-19 och dess konsekvenser. Leder Swecov – ett tvärvetenskapligt forskningsprogram om covid-19 i Sverige: Smittspridning, bekämpning och effekter på individer och samhället.
E-post: torsten.persson@iies.su.se, Tel: 079-313 39 04

Hur påverkas samhällsekonomin av en pandemi?

För forskare som kan svara på frågor om finanspolitiska och penningpolitiska åtgärder för att minska de negativa effekterna på ekonomin, se expertlista inom ekonomi

Sociala aspekter

Ojämlikhet i hälsa

Mikael Rostila, professor, Institutionen för folkhälsovetenskap
Forskar bland annat om ojämlikhet i hälsa, specifikt hälsoskillnader mellan olika grupper med utländsk bakgrund. Kan svara på frågor om hur folkhälsoåtgärder kan användas för att minska smittspridning, hur sociala nätverk och socialt kapital påverkar hälsa och hälsobeteenden och sjukdom och dödlighet efter förlust av anhörig.
E-post: mikael.rostila@su.se, Tel: 08-16 44 16

Karl Gauffin, forskare i folkhälsovetenskap med bakgrund i statsvetenskap. Arbetar vid Institutionen för folkhälsovetenskap
Forskar bland annat om varför covid-19 drabbade vissa grupper hårdare än andra och hur detta hanterades av politiken, hur de politiska åtgärderna för att hantera pandemin har påverkat det generella hälsotillståndet i olika befolkningsgrupper och vilka paralleller som kan göras till historiska epidemier.
E-post: karl.gauffin@su.se

Lag och rätt

Civilrättsliga konsekvenser av en epidemi

Mårten Schultz, professor vid Juridiska institutionen
Kan besvara frågor om civilrättsliga konsekvenser av epidemin, framförallt skadeståndsfrågor, men även allmänna fri- och rättighetsfrågor.
E-post: marten.schultz@juridicum.su.se, Tel: 08-16 19 48

Möjligheter till undantagslagar och användande av nödbestämmelser i förhållande till smittsamma sjukdomar

Mark Klamberg, professor vid Juridiska institutionen
Forskningsområde: Har bland annat forskat om möjligheter till undantagstillstånd i förhållande till olika länder (däribland Sverige) och olika former av kriser (däribland ebolautbrottet 2014).
E-post: mark.klamberg@juridicum.su.se, Tel: 070-629 29 57

Historia

Historiska pandemier och epidemier

Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Historiska institutionen
Forskar bland annat om historiska pandemier och epidemier och om hur klimatförändringar under historien påverkat hälsa och dödlighet.
E-post: fredrik.c.l@historia.su.se, Tel: 08-16 35 11, 070-662 07 28

Behandlingsmetoder genom historien

Annelie Drakman, idéhistoriker vid Institutionen för kultur och estetik
Forskar bland annat om medicinska behandlingsmetoder och teorier om smittspridning under 1800-talet.
E-post: annelie.drakman@idehist.su.se, Tel: 070-530 85 94

Vaccinationsprogrammen i Sverige

Sofia Koernig, doktorand vid Historiska institutionen
Forskar om de allmänna vaccinationsprogrammens utveckling i Sverige under 1900-talet och fram till 2010-talet. Fokuserar på olika organisatoriska, medicinska, etiska och kommunikativa överväganden och strategier i samband med att nya vaccin introducerats.
E-post: sofia.koernig@historia.su.se