Gå direkt till innehåll

Regioner: Södermanland

  • Från kemikaliefritt vatten i dag till rysk sci-fi i går: Forskardagarna 2015 levererar samtid!

    Från kemikaliefritt vatten i dag till rysk sci-fi i går: Forskardagarna 2015 levererar samtid!

    Forskardagarna erbjuder ett brett utbud av föreläsningar. Dricker vi vatten fritt från kemikalier? Vad händer när platser marknadsförs? Har fristående skolor mindre utrymme för specialpedagogik och vad handlar egentligen rysk science fiction från 60- och 70-talet om? Det blir svar på många frågor med en stor ämnesbredd under Forskardagarna vid Stockholms universitet den 7–8 oktober.

  • ​Ny rapport om kustens miljö

    ​Ny rapport om kustens miljö

    Förra sommarens stora algblomning gav tydligt avtryck i den årliga undersökningen av miljötillståndet längs Svealandskusten. Höga nivåer av både klorofyll och näringsämnen uppmättes på många håll. Öppna Östersjöns syrefattiga och näringsrika djupvatten ligger fortfarande kvar i skärgårdens djupaste fjärdar, och detta djupvatten orsakar också höga fosforhalter längs Sörmlandskusten.

  • Kända personer viktiga för städers identitet

    Kända personer viktiga för städers identitet

    Nära hälften av Sveriges kommuner använder sig av någon känd person i marknadsföring. I en avhandling undersöker konstvetaren Johan Linder bruket av fyra personer på fem olika platser – Selma Lagerlöf i Sunne, botanikern Carl von Linné i Uppsala och Småland, uppfinnaren J P Johansson i Enköping och kommissarien Kurt Wallander i Ystad.

  • Flyttfåglar missar fördelarna med klimatförändringar

    Flyttfåglar missar fördelarna med klimatförändringar

    Klimatförändringen ökar lövsångarens möjligheter att häcka längre och få fler kullar. Men vår vanligaste flyttfågel tar inte chansen – trots att den både kommer till Sverige tidigare på våren och lägger sina ägg tidigare. Det visar en ny studie vid Stockholms universitet som idag publiceras i Journal of Avian Biology.

  • Biologisk mångfald hotad av 1900-talets landskapsförändringar

    Biologisk mångfald hotad av 1900-talets landskapsförändringar

    Förändringarna i våra landskap är mer dramatiska än vad man tidigare har trott. En ny storskalig studie visar att den biologiska mångfalden är hotad. Hela 96 procent av gräsmarksarealen har försvunnit från det sörmländska landskapet under de senaste 100 åren. Resultaten publiceras nu i tidskriften Ambio.

  • Svensk forskning ut i världen!

    Svensk forskning ska bli mer känd utomlands. Det är målet med det tvååriga projektet Swedish Academic Collaboration Forum där sex svenska universitet deltar och som riktas mot fem länder i Asien och Sydamerika.

  • Fyrtio forskare förklarar världen

    Fyrtio forskare förklarar världen

    Årets föredrag på Forskardagarna handlar om allt från spädbarn i psykoanalys, ledtrådar till malariavaccin, hur ryska flyktingar diskriminerades under kalla kriget till hur KBT-terapi kan hjälpa unga med social fobi. Forskardagarna vid Stockholms universitet ger studenter, skolelever och allmänhet möjlighet att lyssna till sammanlagt 40 forskare som ger 50 populärvetenskapliga föredrag.

  •  Högtidsdag för forskare i Blå Hallen

    Högtidsdag för forskare i Blå Hallen

    Stockholms universitets stora högtid, installations- och promotionshögtiden, äger rum i Blå Hallen i Stockholms stadshus fredagen den 26 september. Då installeras nya professorer samtidigt som nya doktorer, hedersdoktorer och jubeldoktorer promoveras.

  • Små kräftdjur tar tempen på miljöläget i Östersjön

    Små kräftdjur tar tempen på miljöläget i Östersjön

    Föroreningar och syrebrist utgör allvarliga problem för havets organismer och är två av de största miljöproblemen i Östersjön. Trots detta är kunskaperna begränsade om hur bottenlevande djur i havet påverkas av miljögifter som de utsätts för i kombination med syrebrist. Ny forskning på kräftdjur visar hur förorenat bottensediment och syrebrist förstör viktiga strukturer i celler.

  • Populationsmodellering – framtiden för miljöriskbedömning

    Populationsmodellering – framtiden för miljöriskbedömning

    Modeller som kan projicera effekterna av föroreningar till populationer av organismer kan bidra till att nå målen för miljöriskbedömning. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Resultaten kan bidra till att förbättra hur vi idag bedömer de risker som föroreningar kan innebära för miljön.

  • Ny webbplats – Miljöläget längs Svealands kust

    Ny webbplats – Miljöläget längs Svealands kust

    Svealandskusten är en tätt befolkad region, viktig för många och berömd i världen för sin unika skärgård. Intresset för miljötillståndet är stort, men det är ofta svårt att hitta information om hur kustmiljöerna mår eller att få reda på vilka undersökningar som är på gång eller har gjorts.

  • Ett hållbart båtliv – även på land

    Både båtägare, båtklubbar och fastighetsägare behöver hitta strategier för att båtar ska kunna skötas om på ett hållbart sätt. Det tydliggör en ny rapport som utrett ansvarsfrågorna för vilka regler som gäller för både båtklubbar och markägare. För att förhindra negativa effekter på både människors hälsa och miljö behövs tydligare regler för hur båtverksamheten på land bör utföras.

  • Landets största starta eget-kurs vid Stockholms universitet

    Landets största starta eget-kurs vid Stockholms universitet

    Stockholms universitets populära och kostnadsfria starta eget-kurs ger studenter och anställda kunskap och kontakter för att kunna ta steget mot ett framgångsrikt företagande. Kursen är fulltecknad med 670 anmälda och rivstartar den 21 maj med ett inspirationsevent, Starta eget-dagen, i Aula Magna på Frescati.

  • Folkhemmet ­– begreppet som överlevt tiden

    Trots att begreppet folkhemmet dödförklarades redan 1940 i svensk press har dess popularitet de senaste decennierna bara växt. Men vad menar vi när vi talar om folkhemmet? Och betyder begreppet samma sak idag som för åttio år sedan? Historikern Yvonne Hirdman reder ut begreppet på Svenska historikermötet vid Stockholms universitet den 9 maj, kl 13.20–14.40.

  • Den lilla människans historia

    Mikrohistoria är den lilla människans historia, de vardagliga eller avgörande ögonblickens historia och de bevarade föremålens och minnenas historia. Genom mikrohistoria kan vanliga människors levnadsöden och specifika händelser fördjupa vår [S1] det förflutna, samtidigt som mikrohistoria ställer nya frågor om etik och moral i historieskrivningen.

  • Läkemedel påverkar Östersjöns växter och djur

    Läkemedel påverkar Östersjöns växter och djur

    Läkemedelsrester kan utgöra ett problem för både växter och djur i sjöar och hav. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet om hur läkemedel påverkar organismer från Östersjön. Läkemedel visar sig ha både en direkt effekt på flera olika arter och påverkar hur arterna samverkar vilket kan ge stora effekter i ekosystemet.

  • Konkurrens och valfrihet inom äldreomsorgen

    En allt större del av den svenska äldreomsorgen utförs av privata företag, och det finns både starka förhoppningar och stora farhågor kopplade till den utvecklingen. Många har bestämda åsikter, men vad vet vi egentligen om konkurrensens konsekvenser? Vad säger forskningen? Marta Szebehely, professor i socialt arbete, vid Stockholms universitet föreläser om äldreomsorg i privat regi den 10 april.

Visa mer