Män som varit föräldralediga löper en avsevärt minskad risk att bli akut inlagda på sjukhus på grund av alkoholkonsumtion. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Addiction från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet.
Direkt kontakt med högkonsumenter av spel kan ha avgörande betydelse. En ny avhandling i psykologi visar en minskning på 30 procent i spelande hos de som kontaktades på telefon av spelbolaget om sitt spelande.
Två undersökningar från Stockholms universitet ger ny kunskap om kvinnors kriminalitet och vägarna tillbaks till det konventionella samhället.
I januari 2019 förändras lagstiftningen för den svenska spelmarknaden vilket ger utlandsbaserade företag möjlighet ansöka om licens för att erbjuda onlinespel om pengar i Sverige. Forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet har undersökt hur spelbolag ser på sin roll gällande ansvarsfullt spelande.
Det är svårt för granskningen av HVB-hem, vård- och behandlingshem för unga, att komma åt hur relationerna fungerar på hemmen, och andra centrala värden. Detta gör att man kan ifrågasätta om kontroll verkligen leder till högre kvalitet i vården, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.
I Sverige har livslängden ökat stabilt under de senaste årtiondena i de flesta grupper. Ett undantag från den trenden är kvinnor vars högsta utbildning är grundskola. Det beror framförallt på rökning, visar en ny avhandling i sociologi
Playscan är ett spelansvarsverktyg som ska hjälpa människor att inte spela bort för mycket pengar på spelsajter. Men verktyget används ofta bara en enda gång av spelare och därför riskerar effekten av hjälpen att utebli, visar en ny avhandling i psykologi.
Trots att personer som flytt till Sverige som tonåringar oftare drabbas av psykisk ohälsa och missbruksproblem än svenskar söker de psykiatrisk hjälp senare och mer sällan. Det betyder att unga flyktingar inte får vård i tid, och oftare hamnar inom slutenvården eller tvångsvårdas än unga svenskar
Liberalisering eller hårda tag? Ny forskning visar att den svenska diskussionen kring cannabis är mycket splittrad. Och mer liberala diskussioner hittar stöd hos internationella forskare. Josefin Månsson, forskare vid Stockholms universitet, undersöker hur man pratar om cannabis i samtida Sverige, vilken narkotikapolitik som ses som rimlig. Det är en splittrad bild som framträder.
Att spela för att fly från stress och negativa känslor innebär en risk för att utveckla spelproblem. Och den som har en impulsiv personlighet har ytterligare anledning att vara på sin vakt. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet.
Vårdpersonal uppfattar alkohol- och narkotikakonsumtion olika beroende på vem du är som använder substanserna. Faktorer som social situation, ålder, familjesituation och i vissa fall kön påverkar personalens uppfattningar om hur allvarlig situationen är och hur den bör hanteras. Bedömningarna skiljer sig även mellan personal i socialtjänsten och landstinget.
En ny undersökning om svenskars attityder till legalisering av cannabis visar att argument för en ny cannabispolicy kommer från olika ideologiska ståndpunkter. Studien är gjord vid Stockholms universitet och är baserad på diskussioner på internet.
Vetenskap, media och individer skapar tillsammans kunskap om alkohol- och drogberoende. Det visar en ny rapport från Stockholms universitet som undersökt hur tidningsläsare förstår medias beskrivning av biomedicinsk alkoholforskning och hur de för kunskapen vidare.
Problemdrickande är mycket vanligare bland krogpersonal än i normalbefolkningen. Detta visar en studie vid Stockholms universitet som idag publiceras i Scandinavian Journal of Public Health. Resultaten visade att 60 procent av de 600 kroganställda som medverkade i studien låg över nivån för riskkonsumtion.
Det finns ingen stark koppling mellan hög alkoholkonsumtion i tonåren och hög alkoholkonsumtion som ung vuxen. Denna överraskande slutsats dras i en ny studie från Stockholms universitet i samarbete med Statens institutt for rusmiddelforskning i Oslo. Det innebär att förebyggande åtgärder mot tonåringar som ofta dricker sig berusade troligen har begränsade långtidseffekter.
”Kvinnor dricker för att de mår dåligt. Män dricker för att de är män”, det är namnet på ett av föredragen som hålls torsdag den 14 juni, kl. 13-15 när en ny antologi om alkoholens roll i det svenska samhället presenteras. Boken är framtagen av tretton forskare vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet.
Två tredjedelar av dem som kom till missbruksvården i början av 2000-talet med ett tungt missbruk hade tagit sig ur detta fem år senare. Detta visar en stor uppföljningsstudie av missbruksvården som Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet gjort. Resultatet av studien ger mera optimistiska siffror än väntat.
Vilken narkotikapolitik ska vi ha i Sverige? Vilken effekt har olika sätt att hantera problemet med narkotikamissbruk haft? I boken Narkotika – om problem och politik lämnas ett viktigt bidrag till diskussionen om en framtida narkotikapolitik.
Högre priser och begränsad tillgång på sprit är en framgångsrik strategi för att få ned antalet alkoholrelaterade dödsfall i Östeuropa. Det visar en avhandling av Jonas Landberg vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet.
Avskaffandet av införselkvoterna på privatinförd alkohol i januari 2004 fick inte de omfattande konsekvenser i södra Sverige som förväntats. Den totala alkoholkonsumtionen ökade inte och de alkoholrelaterade problemen uteblev i regionen. En av anledningarna kan vara att det redan tidigare skett en stor ökning av dessa i Skåne.