Social samhörighet är en avgörande faktor för ungas psykiska hälsa, särskilt under tonåren och den tidiga vuxenåldern – livsskeden som präglas av betydande sociala förändringar. En ny avhandling från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet utforskar det komplexa sambandet mellan social samhörighet och psykisk ohälsa bland unga.
Besvara sju frågor och få en fingervisning om hur din relation är just nu. Lagom till Alla hjärtans dag publicerar forskare vid Stockholms universitet en ny studie i tidskriften Cognitive Behaviour Therapy som introducerar en vetenskapligt validerad skala, ”Valentinskalan”. Skalan mäter hur nöjd man är i sin kärleksrelation.
För 5 år sedan fick WHO de första rapporterna om att ett nytt virus upptäckt, men hur förändrades vi av pandemin och hur påverkades våra beteenden? Nedan finns ett urval av experter vid Stockholms universitet som kan ge svar på de frågorna och flera andra aspekter.
Att vara omgiven av grönska precis runt hemmet tycks påverka den psykiska hälsan positivt och är förenat med mindre uttag av antidepressiva läkemedel, som till exempel SSRI-preparat. Detta enligt en ny befolkningsbaserad forskningsstudie från Stockholms universitet, ledd av docent Cecilia Stenfors, som är publicerad i tidskriften Landscape and Urban Planning.
Forskare har avslöjat nya insikter om hur hjärnan bearbetar tal och lyssnande under samtal genom avancerade undersökningar med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI). I en banbrytande studie, publicerad i tidskriften Cerebral Cortex, har forskarna jämfört hjärnaktiviteten hos personer när de både talar och lyssnar under naturliga samtalssituationer.
Biologer från Stockholms universitet och Neuchâtels universitet presenterar forskning som kastar nytt ljus över evolutionen av sociala band och samarbete hos djur i grupp. Studien publicerades i tidskriften PNAS.
Ju mer prat ett barn får höra, desto bättre blir språkutvecklingen. Det visar en internationell studie av ljudmiljön kring 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter. Studien, med deltagande forskare från Stockholms universitet, är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Det påstås ofta att snoozning kan vara dåligt för sömnen och hjärnan, utan att några direkta bevis har presenterats. Nu visar forskning från Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet att snoozning till och med kan stödja uppvaknandet för dem som snoozar regelbundet.
De flesta språk saknar ordförråd för att beskriva doftupplevelser. Därför använder vi ord från andra områden, som ”tung”, ”god” eller ”fruktig”. Men vilka ord används egentligen och vilka relationer har de till varandra? Det har forskare på Stockholms universitet tagit reda på för engelska med hjälp av en helautomatisk metod som utgår från texter från internet.
Luktsinnet och dofter betyder mycket i nära relationer. Den slutsatsen drar Anna Blomkvist i en ny avhandling i psykologi vid Stockholms universitet. Hon har på olika sätt undersökt hur både förmågan att känna lukter och doften av en partners kropp kan påverka romantiska relationer, såsom sexuellt välbefinnande och otrohet.
Hur styrs aggression i hjärnan och vilka metoder kan vi använda för att påverka den? Det är några av frågorna som Christian Broberger, professor i neurokemi, hoppas få svar på under ett femårigt projekt som nu får 20,4 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Två undersökningar från Stockholms universitet ger ny kunskap om kvinnors kriminalitet och vägarna tillbaks till det konventionella samhället.
Medelpresterande elever är de som influeras mest av sina skolkamraters prestationer när det gäller val till gymnasiet. Det visar ny forskning i sociologi som undersökt klasskamraternas betydelse för niondeklassares gymnasieval.
Planering och självkontroll hos djur kräver inte mänskliga förmågor, visar en studie från Stockholms universitet. Nyutvecklade inlärningsmodeller, snarlika de modeller som används inom forskning på artificiell intelligens, visar hur korpars och människoapors planeringsbeteenden utvecklas genom tidigare erfarenheter och inte genom tänkande.
Fortfarande väljer relativt få kvinnor traditionellt mansdominerade utbildningar inom naturvetenskap, matematik, teknik och ingenjörsvetenskap. En ny avhandling i sociologi visar att förebilder i form av äldre systrar är viktiga för att få kvinnor att välja sådana utbildningar.
I dag arbetar fler vita män och fler icke-vita kvinnor och män i äldreomsorgen än tidigare. Samtidigt lever förväntningarna på den ”riktiga” omsorgsarbetaren som en vit kvinna kvar. En ny avhandling från Stockholms universitet visar att såväl maskulinitet som icke-vithet kan utgöra grunder till problem i mötet med de äldre omsorgsmottagarna, men att god organisation och flexibilitet underlättar.
Från och med 1 januari 2018 ingår problem med spel om pengar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Det innebär att kommuner och landsting nu är ålagda att förebygga spelproblem och erbjuda stöd och behandling till de 134 000 svenskar som har problem med spelandet. Forskare vid Stockholms universitet har undersökt beredskapen inför det utökade ansvaret och funnit brister.
Personer som lätt äcklas av kroppslukter dras till auktoritära politiska ledare. En enkätundersökning fann ett starkt samband mellan att stödja ett samhälle lett av en stark ledare och att vara känslig för äckliga kroppslukter som svett eller urin. Det kan bero på en djupt rotad instinkt att undvika smittorisker.
Vissa människor delar gärna sina resurser med andra. Varför är det så? En ny forskningsstudie visar att mänsklig generositet kan hänga samman med förmågan att ”lyssna på sitt hjärta”.
Att gå i terapi hos en psykoterapeut leder inte alltid till att man känner sig hjälpt. Unga vuxna ställer särskilda krav på lyhördhet och anpassning hos terapeuten, och de behöver uppmuntras att diskutera terapin samtidigt som den pågår. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet som fokuserar på unga vuxnas erfarenheter av terapi som inte gått bra.