För 5 år sedan fick WHO de första rapporterna om att ett nytt virus upptäckt, men hur förändrades vi av pandemin och hur påverkades våra beteenden? Nedan finns ett urval av experter vid Stockholms universitet som kan ge svar på de frågorna och flera andra aspekter.
Skolelever världen över har förlorat ett tredjedels skolår i inlärning under coronapandemin. Men i Sverige, där grundskolan inte stängde, presterar eleverna lika bra som under normala omständigheter. Det är slutsatsen av en systematisk forskningsöversikt som publicerats i tidskriften Nature Human Behaviour.
Blir det en traditionell jul i år eller ännu en jul på distans? Vad händer med julhandel, julstress och nyårslöften när vi går in i nästa fas av pandemin? Och vad ska man tänka på för att få till ett hållbart julbord? Stockholms universitet har forskare som kan berätta mer om vitt skilda aspekter av jul och nyår. Här är en lista på några av våra experter.
Yrke som enskild faktor har inte inneburit en högre risk att dö i covid-19 i Sverige. Däremot var risken högre för äldre som levt ihop med personer som inte kunnat arbeta hemifrån. Detta visar en ny studie från Stockholms universitet som analyserat data från pandemins första år.
Bristande kunskaper i svenska eller brist på kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet förklarar inte varför utlandsfödda i Sverige har en högre dödlighet i covid-19. Det är slutsatsen av en studie från Stockholms universitet, som analyserat mixade par, alltså utlandsfödda som är gifta eller sambos med svenskfödda.
Hur påverkas årets jul av coronapandemin? Vad krävs för att vi ska följa rekommendationerna? Blir det traditionell julmat eller passar vi på att bryta mot traditionerna? Vad händer med julhandel, julstress och nyårslöften? Stockholms universitet har forskare som kan berätta mer om vitt skilda aspekter av jul, nyår och vinter. Här är en lista på några av våra experter.
60 procent högre. Så mycket högre är risken för personer som är 70 år eller äldre i Stockholms län och som bor i samma hushåll som en person i arbetsför ålder att dö i covid-19, jämfört med de äldre som bor med andra äldre. Däremot är trångboddhet ingen riskfaktor i sig för äldre. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i tidskriften the Lancet Healthy Longevity.
Att vara man, ha lägre inkomst, låg utbildningsnivå, vara ogift och utlandsfödd från ett låg- eller medelinkomstland är faktorer som, oberoende av varandra är relaterade till en ökad risk för att dö i covid-19. Det visar en ny sociologisk studie vid Stockholms universitet, publicerad i tidskriften Nature Communications. Studien visar också att risken att dö av covid är högst i Stockholmsområdet.
Hur går smittspridning till? Vilka pandemier har förekommit historiskt? Vad blir konsekvenserna för kulturlivet när många evenemang ställs in? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter av pandemier med anledning av coronavirusutbrottet.