Gå direkt till innehåll

Ämnen: Djur

  • Kindtand från ullhårig mammut (Mammuthus primigenius) från Old Crow River i Yukonterritoriet, Kanada. Foto: Hans Wildschut

    Miljonårigt DNA avslöjar mammutens släktträd

    En ny studie av forskare vid Stockholms universitet avslöjar sedan länge förlorad genetisk mångfald hos mammuten. Studien sträcker sig över en miljon år och ger viktiga insikter i mammutens evolutionära historia.

  • Svartvit flugsnappare har genetiska anlag för att lära sig sångdialekter. Foto: Samyuktha Rajan

    Genetik påverkar hur vilda fåglar lär sig fågelsång

    Vilda fåglar har genetiska anlag som styr hur de lär sig sångdialekter, visar ny forskning från Stockholms universitet. Genom att studera vuxna svartvita flugsnappare som flyttades som ägg från Nederländerna till Sverige, fann forskarna att deras sånger liknade både de från deras nya miljö i Sverige och från ursprungspopulationen i Nederländerna.

  • Hendrix, en av de vargvalpar som deltog i undersökningen. Foto: Christina Hansen Wheat/Stockholms universitet.

    Vargar kan knyta an till människor

    För hundar är det ofta naturligt att visa tillgivenhet mot människor. Forskare från Stockholms universitet har nu sett samma anknytningsbeteende hos vargar mot de människor som tar hand om dem.

  • Vargvalpen Flea, en av de valpar som Christina Hansen Wheat vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, studerar för att se skillnader och likheter i beteende mellan hundar och vargar. Foto: Christina Hansen Wheat.

    Vargar kan förstå människor och apportera bollar

    För många hundar är apport en naturlig lek. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt att också vargar kan tolka mänsklig kommunikation och förstå att de ska hämta en kastad boll. En förmåga som man tidigare trott uppstod hos hundar först sedan de blivit tama.

  • Makaker, och andra djur, har mycket svårt att hantera information som kommer i en viss ordning. Det kan vara just det som skiljer människor från andra djur. Foto: Johan Lind/N

    Förmåga till ordning skiljer människan från djur

    Matematik, språk, fia med knuff… Varje dag utför människor aktiviteter som andra djur aldrig gör. Men hittills har det varit en utmaning att identifiera hur det är möjligt. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt att människan har mer utvecklad förmåga att känna igen och komma ihåg sekvenser av information än andra djur.

  • Askölaboratoriet i Trosa skärgård hör till Stockholms universitets Östersjöcentrum och är ett centrum för marin forskning. Här bedriver forskare från Sverige och hela världen olika vetenskapliga studier om havet. Foto: Anna-Karin Landin

    Sommarexperter vid Stockholms universitet 2017

    Forskare och experter vid Stockholms universitet finns tillgängliga även under sommaren. Här finns en sammanställning över våra experter på allt från algblomning i Östersjön till camping.

  • Höga halter av kemikalier hos katter beror på inomhusmiljön

    Höga halter av kemikalier hos katter beror på inomhusmiljön

    En studie från Stockholms universitet har nu slagit fast det man tidigare misstänkte, nämligen att de höga halter av bromerande flamskyddsmedel som har uppmätts hos katter kommer från dammet i våra hem. Studien publiceras nu i tidskriften Environmental Science & Technology.

  • En nötskrika. En av flera arter som man tidigare trott löser problem genom att förstå vattens och sands fysiska egenskaper. Ny forskning visar att kråkfåglar lär sig lär sig lösa problem genom trial-and-error. Foto: Johan Lind/N.

    Kråkor varken tänker eller resonerar

    En ny studie omkullkastar ett decennium av forskning om vad som gör kråkfåglar intelligenta. Nya analyser visar att kråkor löser problem genom trial-and-error och inte genom att de tänker eller resonerar.

  • En orangutang bygger ett paraply mot regnet. Ett effektivt och intelligent beteende som kan förklaras med hjälp av ny forskning från Stockholms universitet och Brooklyn College. Foto: Johan Lind/N.

    Inlärning gör djur intelligenta

    Att djur kan använda verktyg, ha självkontroll och förväntningar på tillvaron kan förklaras med hjälp av en ny inlärningsmodell för djurs beteende. Forskare vid Stockholms universitet och Brooklyn College har kombinerat kunskap från artificiell intelligens, etologi och inlärningspsykologi och löst flera problem kring djurs beteende och intelligens.

  • Oväntad långvandrare. Foto: Ulf Bergström, SLU

    Gäddan inte alls så stationär som vi trott

    Myten om gäddan som lever hela sitt liv i samma vassrugge är åtminstone delvis falsk, visar ny forskning från Stockholms universitet. En doktorsavhandling i populationsgenetik påvisar nära släktskap mellan gäddor som lever i helt olika delar av Östersjön.

  • "Hundsmart" öppnar nya nätverk för hundens sociala liv

    Är Fido ensam och deprimerad? Har han inte så mycket gemensamt med Rambo, Rocky, Zack och de andra i parken? Nu kan din hund träffa nya vänner genom ett nytt Community - "Hundsmart" - som lanseras i dagarna.