Stockholms universitet har utsett 2024 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets sex hedersdoktorer är: Zhaojun Bai, Magnus Florin, Katja Franko, Phoebe Okowa, Camille Parmesan och Matthias Tschöp.
Hur ser den senaste forskningen ut när det gäller AI-teknologi, cybersäkerhet och digital brottsbekämpning? Vilka regleringar är på gång och hur ser de etiska aspekterna ut? Vid Stockholms universitet finns flera forskare som är kunniga inom ämnesområdet.
I år firar kung Carl XVI Gustaf 50 år på tronen och det är även 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs. Här listas experter på Stockholms universitet som på olika sätt kan kommentera monarkin, adeln och ceremonier – nu och då.
Har du som journalist frågor om Allhelgonahelgen? Eller letar du efter en ny vinkel på Halloween? Stockholms universitet har ett antal forskare som gärna svarar på frågor om sina respektive ämnen med koppling till Halloween eller Allhelgonahelgen.
Av folkrätten följer att flyktingar och migranter som räddas till sjöss inte får återsändas till platser där de riskerar att utsättas för förföljelse, tortyr eller annan allvarlig fara samt att stater har skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter även när de agerar utanför sina egna territorier. Det hävdas i en ny avhandling från Stockholms universitet.
Barn till ekonomiskt utsatta EU-medborgare som lever i Sverige hamnar i välfärdsstatens utkant, bland annat avseende tillgången till sjukvård. Det konstateras i en ny bok från Stockholms universitet.
Det nyliberala tänkande och instrumentalistiska perspektiv som präglar Världsbanken och Internationella valutafonden tenderar underminera internationella arbetsrättsliga normer om föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, medan Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling tenderar främja dessa rättigheter. Det hävdas i en ny avhandling i arbetsrätt från Stockholms universitet.
Liberalisering eller hårda tag? Ny forskning visar att den svenska diskussionen kring cannabis är mycket splittrad. Och mer liberala diskussioner hittar stöd hos internationella forskare. Josefin Månsson, forskare vid Stockholms universitet, undersöker hur man pratar om cannabis i samtida Sverige, vilken narkotikapolitik som ses som rimlig. Det är en splittrad bild som framträder.
Trots att Sverige i tio år haft särskilda migrationsdomstolar är det fortfarande svårt och osäkert att bedöma vem som har rätt till asyl och vem som inte har det. I en ny avhandling granskas hur rättssäkerheten fungerar i praktiken i migrationsdomstolarna, där de asylsökandes trovärdighet ifrågasätts.
Amerikansk rätt ger ett otillräckligt skydd från att EU-medborgares personuppgifter samlas in av USA:s underrättelsetjänster för övervaknings- och datalagringsändamål (datamining). Det är en av slutsatserna i en avhandling från Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Lojalitetsplikten för styrelseledamöter i bolagsstyrelser är inte reglerad i svensk lag. Det kan ha bidragit till de senaste årens företagsskandaler. I en ny avhandling från Stockholms universitet beskriver, analyserar och systematiserar Jessica Östberg rättsläget. Avhandlingen innehåller även förslag på en lagreglering av lojalitetsplikten.
I takt med samhällets digitalisering har förekomsten av så kallade elektroniska eller digitala bevis blivit ett stående inslag i bland annat landets domstolar. Samtidigt finns det många frågetecken kring hur sådana bevis ska hanteras och bedömas. Jonas Ekfeldt vid Juridiska institutionen Stockholms universitet pekar i sin doktorsavhandling Om informationstekniskt bevis på en rad problem.
Sjörättsinstitutet bjuder in till ett seminarium med anledning av flyktingkatastrofen i Medelhavet. Seminariets första del handlar om folkrättens regler om sjöräddning och flyktingar till sjöss. Seminariets andra del rör befälhavaransvaret. Deltar gör bl.a. Martin Ratcovich, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet och Mattias Widlund, Skarp Stockholm Advokatbyrå.
Den svenska välfärdsmodellen och idén om att solidariteten är begränsad till de egna medborgarna utmanas av den gränsöverskridande EU-rätten, det visar en ny avhandling i juridik från Stockholms universitet. – Svenska politiker har stuckit huvudet i sanden genom att inte anpassa nationell lagstiftning till den dynamiska EU-rättens utveckling, säger Jaan Paju doktorand, Stockholms universitet.
FN:s säkerhetsråd är på väg i riktning mot att vara en global lagstiftare och polismakt som i allt högre utsträckning tolkar principen om folkens rätt till självbestämmande som en individens rätt till demokrati. Det visar Katinka Svanberg i sin avhandling i folkrätt vid Stockholms universitet.
Landets mest sökta utbildning inför höstterminen 2014 är juristprogrammet vid Stockholms universitet med hela 8420 sökande.
Den 3 september hålls ett miljörättsligt seminarium vid Stockholms universitet om ansvarsfrågan som uppstår när gifter från båtbottenfärger vid uppläggningsplatser sprids i naturen. Utöver miljö- och hälsomässiga konsekvenser kan det resultera i stora kostnader till följd av bland annat saneringsansvar och minskade fastighetsvärden. Vem bär egentligen ansvaret?
Större offentliga upphandlingar regleras av bestämmelser i EU-direktiven, men vissa offentliga kontrakt har undantagits. Emellertid visar praxis att dessa kontrakt ändå omfattas av EU:s primärrätt. Svenska myndigheter har vid flera tillfällen slutit avtal utan hänsyn till praxis vilket kan göra dem skadeståndsskyldiga. Det hävdar Andrea Sundstrand i en ny avhandling från Stockholms universitet.
Internationella brottmålsdomstolar ska fokusera på individuell skuld. De kan bidra till att teckna en konflikts historia men denna strävan ska inte styra domstolarnas beslut. Vidare är det viktigt att dessa rättegångar genomförs skyndsamt. Försenad rättvisa riskerar lätt att bli utebliven rättvisa. Det hävdar Mark Klamberg i en ny avhandling i internationell straffprocessrätt.
Begreppet stödbevisning blir allt vanligare i svensk rättspraxis, särskilt i sexualbrottmål. Men begreppet är vagt och mångtydigt. Domstolarna tillämpar stödbevisning på ett inkonsekvent sätt vilket är ett hot mot rättssäkerheten. Därför bör man sluta använda begreppet. Det hävdas i en ny avhandling från Stockholms universitet.