Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin, läkemedel

  • Mer grönska precis runt hemmet minskar risken för antidepressiva läkemedelsuttag, visar ny forskning. Foto: Suriyo Munkaew/Mostphotos

    Mer natur vid bostaden minskar risken för antidepressiva läkemedelsuttag

    Att vara omgiven av grönska precis runt hemmet tycks påverka den psykiska hälsan positivt och är förenat med mindre uttag av antidepressiva läkemedel, som till exempel SSRI-preparat. Detta enligt en ny befolkningsbaserad forskningsstudie från Stockholms universitet, ledd av docent Cecilia Stenfors, som är publicerad i tidskriften Landscape and Urban Planning.

  • Strukturen för proteinradikalen bestämdes genom att mikrokristaller av radikalproteinet exponerades för extremt korta och intensiva pulser från en röntgenlaser. Bild: Martin Högbom/Stockholms universitet

    Radikalt verktyg i naturens kemilåda avbildat

    Forskare vid Stockholms universitet har lyckats beskriva strukturen av ett av naturens vassaste kemiska verktyg, en proteinradikal. Resultaten hjälper oss förstå hur naturen kan utföra mycket svåra kemiska reaktioner och kan i förlängningen användas inom såväl medicin som i miljövänliga kemiska processer. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science.

  • Fyrisån i Uppsala är ett av 258 vattendrag i 104 länder där prover tagits för att hitta rester av läkemedel i vattnet. Foto: Anna Sobek

    Global studie av läkemedelsrester i vattendrag

    I en internationell studie har forskare jämfört förekomsten av läkemedel på olika håll i världen. Studien visar potentiellt farliga nivåer av läkemedelsrester på drygt en fjärdedel av de undersökta platserna. Fyrisån i Uppsala tillhör de platser som undersökts.

  • Två Anopheles-myggor under parning. Den vänstra är en hane och den högra en hona. Foto: Melika Hajkazemian

    Dofter styr malariamyggans fortplantning

    Nytt genombrott i forskningen kring malariamyggans fortplantningsprocess visar att hanmyggor i stora svärmar attraherar honor genom att avge speciella dofter. Resultaten, som nu publicerats i Nature Ecology & Evolution, kan ge nya möjligheter att bekämpa spridningen av en rad olika sjukdomar.

  • Malariamygga av arten Anopheles gambiae. Foto: Anna-Karin Landin/Stockholms universitet

    Botoxkusin kan minska malaria på miljövänligt sätt

    Forskare vid Stockholms och Lunds universitet har tillsammans med forskare från University of California hittat ett nytt toxin selektivt inriktat på malariamyggor. Upptäckten kan leda till nya och miljövänliga sätt att bekämpa malaria. Forskningen presenteras i tidskriften Nature Communications.

  • Proteiner som finns i vätskan runt värdcellen binder till ett virus och kan göra det mer smittsamt. Viruset kan också påskynda bildningen av trådlika fibriller, vilka spelar en roll vid Alzheimers sjukdom. Illustration: E. Wikander/Azote.

    Överrock av protein gör virus mer smittsamma och länkar dem till Alzheimers sjukdom

    Ny forskning från Stockholms universitet och Karolinska Institutet visar att virus samspelar med biologiska vätskor hos sina värdar vilket leder till en beläggning av protein på virusets yta. Proteinskiktet gör viruset mer smittsamt och underlättar bildningen av de plack som är typiska för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers.

  • Uppbyggnaden av det första botulinumtoxinet (BoNT/A) som upptäcktes 1897. Illustration: Pål Stenmark

    Nytt botulinumtoxin upptäckt med potential att behandla flera medicinska tillstånd

    Det första nya botulinumtoxinet på nära ett halvt sekel har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet och Harvard Medical School. Toxinet Botulinum neurotoxin typ X (BoNT/X) ingår i familjen botulinumtoxin vilka används för att behandla ett flertal medicinska tillstånd. Artikeln har publicerats i tidskriften Nature Communications.

  • Färgprickarna är bitar av genom i ett influensavirus, de grå fläckarna är cellkärnor. Bilderna föreställer samma celler och virus, och visar hur viruset sprider sig.

    Ny metod i kampen mot framtida pandemier

    Ett nytt sätt att märka generna hos virus gör att vi nu vet mer om hur influensavirus tar sig in i celler. Forskare kan se hur viruset utvecklas genom att följa specifika mutationer. Metoden är utvecklad i ett internationellt samarbete under ledning av forskare vid Stockholms universitet, och ger ledtrådar till hur framtida pandemier kan utvecklas och undvikas.

  • Pål Stenmarks forskargrupp vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, har tagit fram den första tredimensionella bilden av stelkrampsgiftet Tetanustoxin. Foto: Geoffrey Masuyer och Pål Stenmark

    Första bilderna på giftet bakom stelkramp

    Tetanustoxin, så heter giftet som orsakar stelkramp. I Sverige är nästan alla vaccinerade mot sjukdomen, men i världen dör omkring 60 000 människor i stelkramp varje år. Nu har Pål Stenmarks forskargrupp vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, bestämt den första strukturen på giftet. Det gör att man för första gången kan se hur hela giftet är uppbyggt.

  • Josefin Månsson. Foto: Stockholms universitet.

    Cannabis – både skadligt och ofarligt

    Liberalisering eller hårda tag? Ny forskning visar att den svenska diskussionen kring cannabis är mycket splittrad. Och mer liberala diskussioner hittar stöd hos internationella forskare. Josefin Månsson, forskare vid Stockholms universitet, undersöker hur man pratar om cannabis i samtida Sverige, vilken narkotikapolitik som ses som rimlig. Det är en splittrad bild som framträder.

  • Ny studie visar på nyföddas förmåga att producera eget omega-3

    Nyfödda möss kan kompensera för omega-3-brist hos sina mödrar genom egen fettsyraproduktion. Det visar en ny studie från Institutionen för molekylära vetenskaper vid Stockholms universitet. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Lipid Research.

  • Mats Nilsson med mikroskopet. Foto: Malte Kuhnemund

    DNA-koll med mobilen ger pricksäker behandling

    Med hjälp av en nytt mikroskop skrivs ut i en 3D-printer och sätts på en vanlig mobiltelefon kan läkare ställa diagnoser på till exempel cancertumörer och infektioner som tuberkulos. Uppfinningen kan bli ett vapen i kampen mot antibiotikaresistens.

  • Nytt generellt koncept för behandling av cancer

    Nytt generellt koncept för behandling av cancer

    Ett forskarlag från fem svenska universitet har hittat ett nytt sätt att behandla cancer. Konceptet har presenterats tidskriften Nature och bygger på att hämma ett specifikt enzym kallat MTH1, som cancerceller till skillnad från normala celler behöver vid celldelning. Forskargruppen vid Stockholms universitet har gjort studier som varit viktiga för att kunna utveckla effektiva hämmare mot MTH1.

  •  Kunskap om membranproteiner viktigt för läkemedelsutveckling

    Kunskap om membranproteiner viktigt för läkemedelsutveckling

    Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har vid sitt senaste styrelsesammanträde utsett forskare inom programmet Wallenberg Scholars. En av dessa är Gunnar von Heijne, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, som forskar om membranproteiner.

  • Nytt forskningsrön ger hopp för cancerpatienter

    Forskare vid Stockholms universitet och Stockholm Science For Life Laboratory, SciLifeLab, har hittat ett nytt sätt att avgöra om en cancerbehandling fungerar. Upptäckten ger hopp om nya mer effektiva behandlingsmetoder för patienter med bröst- och äggstockscancer.