Vad är det senaste inom AI-teknologi och hälsa? Hur påverkas vi av partiklar och gifter i miljön? Hur hänger ojämlikhet och ohälsa ihop? Och hur har olika behandlingsmetoder sett ut genom historien? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter inom området hälsa och ohälsa. Inför Världshälsodagen den 7 april publicerar vi därför en expertlista med ett urval.
Barn som diagnostiserats med hjärncancer dör ofta inom ett år efter sin första diagnos eftersom det inte finns några effektiva behandlingar. Men genom att visualisera cancercellerna har forskare nu fått bättre förståelse för hur tumörerna ser ut. Förhoppningen är att det ska leda till nya behandlingsmetoder. Det visar en studie med forskare vid bland annat Stockholms universitet och SciLifeLab.
Det är cellerna runt själva cancertumören som tycks vara nyckeln till att bröstcancer sprids. Det kan forskare från bland andra Stockholms universitet visa efter att ha utvecklat ny teknik som kartlägger hur bröstcancer sprids. Fynden är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Nytt genombrott i forskningen kring malariamyggans fortplantningsprocess visar att hanmyggor i stora svärmar attraherar honor genom att avge speciella dofter. Resultaten, som nu publicerats i Nature Ecology & Evolution, kan ge nya möjligheter att bekämpa spridningen av en rad olika sjukdomar.
Hur går smittspridning till? Vilka pandemier har förekommit historiskt? Vad blir konsekvenserna för kulturlivet när många evenemang ställs in? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter av pandemier med anledning av coronavirusutbrottet.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att statistiskt förutsäga hur klimatförändringar påverkar utbrott av harpest hos människor. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health. Resultaten visar att harpest kan bli allt vanligare i framtiden på nordliga breddgrader.
Forskare vid Stockholms universitet har undersökt hur hjärnan känner igen dofter, och funnit att dofthjärnan och hörselhjärnan kommunicerar med varandra. En ny studie visar stora likheter mellan dofthjärnan hos människor och råttor, vilket kan hjälpa oss att utveckla nya mediciner mot Alzheimers. Personer med svårigheter att identifiera dofter har nämligen större risk att utveckla sjukdomen.
Ny forskning visar att mykoplasmabakterier tillverkar DNA på ett unikt sätt som kan hjälpa dem att undvika vårt immunförsvar. Resultatet har betydelse eftersom det kan leda till nya behandlingsmetoder. Studien publiceras idag i tidskriften Nature.
Litar du på andra människor? Då har du bättre chans att leva längre. De som däremot misstror det mesta i livet ökar risken för ett kortare liv. Det visar en ny studie av forskare från Lunds och Stockholms universitet som nu publiceras i tidskriften Journal of Epidemiology and Community Health.
En grundläggande upptäckt om hur cellen är sammankopplad för att styra åldrandet presenteras i den internationellt ledande tidskriften Cell Metabolism. Studien visar att en allt sämre fungerande kommunikation mellan cellernas organeller är en viktig orsak till åldrande. Upptäckten är ett resultat av ett samarbete mellan fem forskargrupper vid Stockholms och Göteborgs universitet.
En ny mekanism för reglering av stamceller i tarmen hos bananflugor har hittats av forskare vid Stockholms universitet. Dessutom upptäcktes att ett visst protein kan bromsa tumörers tillväxt i tarmvävnad. Ökad kunskap om dessa mekanismer kan lära oss mer om hur sjukdomar i människans tarm uppstår och bidra till utvecklingen av nya läkemedel för att bota dem. Publiceras i Stem Cell Reports.
Det första nya botulinumtoxinet på nära ett halvt sekel har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet och Harvard Medical School. Toxinet Botulinum neurotoxin typ X (BoNT/X) ingår i familjen botulinumtoxin vilka används för att behandla ett flertal medicinska tillstånd. Artikeln har publicerats i tidskriften Nature Communications.
Ett nytt sätt att märka generna hos virus gör att vi nu vet mer om hur influensavirus tar sig in i celler. Forskare kan se hur viruset utvecklas genom att följa specifika mutationer. Metoden är utvecklad i ett internationellt samarbete under ledning av forskare vid Stockholms universitet, och ger ledtrådar till hur framtida pandemier kan utvecklas och undvikas.
Tetanustoxin, så heter giftet som orsakar stelkramp. I Sverige är nästan alla vaccinerade mot sjukdomen, men i världen dör omkring 60 000 människor i stelkramp varje år. Nu har Pål Stenmarks forskargrupp vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, bestämt den första strukturen på giftet. Det gör att man för första gången kan se hur hela giftet är uppbyggt.
Ett försämrat luktsinne hör samman med en ökad risk att dö, visar en ny studie i psykologi från Stockholms universitet. Sambandet finns kvar oberoende av ålder, kön, demens, och andra variabler för hälsa.
Trots att många som lider av depression och ångest blir hjälpta av att gå till en psykolog finns det personer som inte blir bättre eller till och med mår sämre. Psykologisk behandling kan ge negativa biverkningar precis som läkemedel. Detta hittills ganska outforskade område studeras i en ny avhandling från Stockholms universitet.
Nyfödda möss kan kompensera för omega-3-brist hos sina mödrar genom egen fettsyraproduktion. Det visar en ny studie från Institutionen för molekylära vetenskaper vid Stockholms universitet. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Lipid Research.
Med hjälp av en nytt mikroskop skrivs ut i en 3D-printer och sätts på en vanlig mobiltelefon kan läkare ställa diagnoser på till exempel cancertumörer och infektioner som tuberkulos. Uppfinningen kan bli ett vapen i kampen mot antibiotikaresistens.
Välkommen att lyssna på världsledande experter på avbildningar av hjärnan, och vad de kan berätta om våra tankar, känslor och beteenden. Hör också om det avancerade forskningscentrum för hjärnavbildning som byggs upp på Stockholms universitet. När? 1 december kl 13 – 17 och 2 december kl 10 - 12 Var? Kungliga vetenskapsakademien, Lilla Frescativägen 4a, Stockholm
Rökning sprids lättare i kompisgäng med unga personer där alla känner alla väl. Ju mer intensiv kontakt vännerna har med varandra, desto högre är sannolikheten för rökning. Vänner har större betydelse för unga kvinnors rökning än vad de har för unga mäns rökning. Det visar en ny studie från Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.