Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturfrågor

  • Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

    Sverige och EU 30 år – experter vid Stockholms universitet

    För 30 år sedan, den 1 januari 1995, gick Sverige med i EU. Hur ser EU-samarbetet ut i dag, vilken betydelse har medlemskapet för Sverige och vilka utmaningar finns framöver? Vid Stockholms universitet finns flera forskare som kan kommentera EU från olika perspektiv.

  • Gullvivor har två olika blomtyper. Den långstiftade (L-morf) har lång pistill och korta ståndare medan den kortstiftade (S-morf) har kort pistill och höga ståndare. Foto: Sara Cousins

    Medborgarforskning avslöjar oväntade förändringar i gullvivans blomtyper

    En omfattande medborgarforskningsstudie har avslöjat oväntade förändringar i blomegenskaper hos gullvivan, en viktig modellart för insektspollinerade växter. Studien, som nyligen publicerades i Journal of Ecology, visar hur förändringar i markanvändning och klimat kan påverka växters reproduktionssystem i Europa.

  • Margareta Andrén vid provtagningsborrhållet på Island. Foto: Gabrielle Stockmann

    Ett steg närmare en metod att förutspå jordbävningar

    Förändringar i grundvattnets kemi kan uppstå innan jordbävningar och användas för att förutspå dem. Det visar en ny studie där forskare tittat på förhållanden på Island. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications Earth & Environment.

  • Forskare vid Tarfala forskningsstation på den närbelägna Storglaciären. Foto: Johanna Dahlkvist

    Rekordstor minskning av svenska glaciärer

    De fyra svenska referensglaciärerna fortsätter att krympa. Resultaten av de årliga mätningarna av glaciärernas massbalans visar att Storglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären har minskat rejält. Det rör sig om de största minskningarna sedan de systematiska mätningarna påbörjades.

  • Regn avdunstar från Amazonas molnskogar i Peru. Molnskogar eller dimskog är en typ av biotop i bergsregnskogar i tropiskt- eller subtropiskt klimat. Foto: Álvaro Bueno/Mostphotos

    Risken för global vattenbrist är större än man tidigare trott visar ny forskning

    Att trygga vattenförsörjningen i världen är en av vår tids största utmaningar. Forskning vid Stockholms universitet presenterar nu en ny metod för att beräkna risken för vattenbrist globalt. Studien visar att risken kan vara större än man tidigare trott, eftersom förutsättningarna i de områden där vatten avdunstar och blir regn är avgörande för hur vattnets naturliga cykel fungerar.

  • Respiration från torra ekosystem är mindre känslig för temperatur. Foto: Stefano Manzoni (Utah, USA)

    Global uppvärmning ökar koldioxidutsläpp – men bara vid tillräckligt regn

    Den globala uppvärmningen kan påskynda koldioxidutsläppen från ekosystem – men bara om det är tillräckligt med nederbörd, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet. Forskningen belyser vattnets avgörande roll för hur mycket koldioxid som släpps ut från ekosystem.

  • Betande kor på havsstrandängen vid Sandemars naturreservat. Foto: Sara Cousins

    Omfattande åtgärder krävs för att rädda floran på havsstrandängar

    Havsstrandängar är viktiga platser för unika djur och växter samt för friluftslivet. En ny studie visar att igenväxning kan ha allvarligare effekter än tidigare förväntat då många specialiserade växtarter som bara finns på havsstrandängar är starkt trängda.

  • Foto: Ekaterina Krasnikova/Mostphotos

    Sommar 2024 – experter vid Stockholms universitet

    Är du journalist och letar efter någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från alkoholkonsumtion under sommaren till algblomning i Östersjön.

  • Svartvit flugsnappare har genetiska anlag för att lära sig sångdialekter. Foto: Samyuktha Rajan

    Genetik påverkar hur vilda fåglar lär sig fågelsång

    Vilda fåglar har genetiska anlag som styr hur de lär sig sångdialekter, visar ny forskning från Stockholms universitet. Genom att studera vuxna svartvita flugsnappare som flyttades som ägg från Nederländerna till Sverige, fann forskarna att deras sånger liknade både de från deras nya miljö i Sverige och från ursprungspopulationen i Nederländerna.

  • Forskare undersöker tinande permafrost på Kurunghakh Island, Lena Delta, Sibirien (2016). Foto: Justine Ramage.

    Permafrostområden skiftar från kolsänka till kolkälla när klimatet förändras

    En omfattande studie om kolbalansen i det nordliga permafrostområdet har avslöjat betydande förändringar under påverkan av klimatförändringar. Studien visar att områden som tidigare varit en nettosänka nu är en nettokälla av kol. Tillsammans med forskarkollegor beskriver Justine Ramage och Gustaf Hugelius från Stockholms universitet dynamiken i växthusgasutsläpp i detta kritiska ekosystem.

  • Foto: Sara Cousins

    Äldre naturbetesmarker mer motståndskraftiga än restaurerade gräsmarker

    Växter och djur måste kunna förflytta sig mellan olika platser för att kunna överleva. I en studie publicerad i tidskriften Journal of applied ecology presenteras resultat som visar att äldre naturbetesmarker är mer motståndskraftiga, men restaurerade gräsmarker återhämtar sig snabbt.

  • Azote för Stockholm Resilience Centre, baserad på Richardson et al 2023.

    Alla planetära gränser kartlagda: sex av nio har passerats

    För första gången har en internationell forskargrupp kunnat kartlägga samtliga nio planetära gränser som är avgörande för att trygga en säker framtid. Ny forskning, publicerad i tidskriften Science Advances, visar att sex av dessa gränser redan har överskridits samtidigt som mänsklig påverkan på planeten fortsätter att eskalera.

  • En rovfjäril (vänster) och en rapsfjäril (höger) möter varandra huvud mot huvud. Rapsfjärilen är ”vinterspecialist” och klarar kalla övervintringsförhållanden bättre än den närbesläktade rovfjärilen som är en "sommarspecialist. Foto: Isabelle Siemers

    Fjärilar som skiljer sig i säsonganpassningar svarar olika på ett skiftande klimat

    Sommar och vinter innebär vitt skilda levnadsförhållanden för djur och växter i stora delar av världen. Så hur har olika organismer anpassat sig evolutionärt för att handskas med variationerna? I en studie publicerad i Nature Communications undersöker forskare vid Stockholms universitet frågan genom att studera två närbesläktade fjärilsarter, rovfjärilen och rapsfjärilen.

  • Forskarna upptäckte att fågelungarnas tydliga respons på den egna sångdialekten hjälpte dem att undvika att lära sig sånger från andra arter i omgivningen. Foto: Tom Wallis

    Fågelungar känner igen sin egen sångdialekt

    Hur går det till när fågelungar lär sig sjunga? Hur vet fågelungar vilken sång de borde lära sig? Enligt en ny studie i Current Biology kan fågelungar som bara är 12 dagar gamla känna igen även små skillnader i sång.

  • Bra skydd av marina reservat borde vara prioriterat i klimatarbetet. Foto: Vitalii Sokol/Mostphotos

    Marina naturreservat kan ha avgörande betydelse i klimatarbetet

    Att skydda områden till havs kan avsevärt begränsa utsläppen av växthusgaser och bidra till nödvändig klimatanpassning, enligt en ny stor analys som publiceras i tidskriften One Earth. Marina naturreservat kan förbättra upptaget av koldioxid, främja kustskyddet, den biologiska mångfalden, reproduktionsförmågan hos marina organismer och öka fiskares fångst och inkomster. marina reservat

  • Insektspollinatör besöker den vilda linarten Linum tenue. Foto: Juanita Gutiérrez-Valencia

    Supergen som styr pollination kartlagd

    Att pollineringen fungerar är viktigt för hela ekosystemet. Nu har forskare löst det över hundraåriga mysteriet med en supergen som medför en effektiv korspollination hos blommor. Det visade sig att supergenen som orsakar längdvariation i hanliga och honliga reproduktionsorgan själv varierar i längd. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • Summary Map by Earth Commission/Globaïa. Caption: The location of climate tipping elements inthe cryosphere (blue), biosphere (green) and ocean/atmosphere (orange), and global warminglevels their tipping points will likely be triggered at.

    Flera avgörande tippningspunkter i jordens klimat kan överskridas över 1,5°C

    Ett flertal avgörande tippningspunkter i jordens klimat riskerar att överskridas om den globala medeltemperaturen ökar med mer än 1,5°C. Det visar en ny studie av forskare vid Stockholm Resilicen Centre vid Stockholms universitet, publicerad i Science. Den nya analysen visar att Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till under 2°C inte räcker för att undvika farliga klimatförändringar.

  • I sommar kan allmänheten hjälpa forskarna genom att gå på strandpromenad när det är fullmåne, och samla in grenar av blåstång. Foto: Nicklas Wijkmark/Azote

    Strandpromenad under fullmåne i årets Algforskarsommar

    Medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar, som startade 2021, ger allmänheten möjlighet att bidra med ny kunskap om vad som händer under ytan i våra svenska kustvatten, hur havet påverkas av klimatförändringarna och om kustens biologiska mångfald. I årets upplaga av Algforskarsommar finns en ny uppgift: att gå ut på blåstångspromenad under fullmåne!

Visa mer