Under konferensen Folk och Försvar i januari diskuteras olika aspekter av Sveriges säkerhet, temat är ledarskap och styrning för motståndskraft. Vad säger forskningen om vår beredskap och motståndskraft inför kriser och katastrofer, nu och historiskt? Vid Stockholms universitet finns forskare som undersöker det från olika perspektiv.
Vad säger forskningen om vår beredskap inför kriser och katastrofer, nu och historiskt? Hur fattar man till exempel beslut när utfallet kan innebära en katastrof? Vilka riskscenarier står Sverige inför framöver? Går det att förbereda sig mentalt inför katastrofer? Vid Stockholms universitet finns det forskare som tittar på krisberedskap utifrån många olika ämnesområden.
Under de senaste årtiondena har brasilianska regeringar fört ett ”krig mot droger” och med hjälp av polisen försökt ”rensa upp” i Rio de Janeiros fattigaste områden - favelorna. En ny avhandling ger en unik inblick i hur det är att vara ung i en miljö som allt mer har militariserats.
Amerikansk rätt ger ett otillräckligt skydd från att EU-medborgares personuppgifter samlas in av USA:s underrättelsetjänster för övervaknings- och datalagringsändamål (datamining). Det är en av slutsatserna i en avhandling från Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet.
I takt med samhällets digitalisering har förekomsten av så kallade elektroniska eller digitala bevis blivit ett stående inslag i bland annat landets domstolar. Samtidigt finns det många frågetecken kring hur sådana bevis ska hanteras och bedömas. Jonas Ekfeldt vid Juridiska institutionen Stockholms universitet pekar i sin doktorsavhandling Om informationstekniskt bevis på en rad problem.
Säkerheten vid användning av e-tjänster på nätet är en fråga som med den tekniska utvecklingen blir allt viktigare. I ett europeiskt forskningsprojekt som Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) ingår i ska man vidareutveckla tillämpningen av e-legitimationer i Europa, målet är att skapa en gemensam europeisk metod för elektronisk identifiering av både juridiska och fysiska personer.
År 2006 lades Utlänningsnämnden ned. Överklaganden rörande beslut i Migrationsverket om asyl och andra migrationsärenden hanteras sedan dess av migrationsdomstolarna, det vill säga Förvaltningsrätterna i Malmö, Göteborg och Stockholm med migrationsöverdomstolen (kammarrätten i Stockholm) som sista instans.
Hur har Sverige agerat när det gäller övervakning av personer inom landet? Vilka har polisen ansett vara ett hot mot rikets säkerhet? Historikern Jenny Langkjaer visar hur en ny säkerhetspolisiär övervakning av politiska möten och utländska medborgare växte fram vid sekelskiftet 1800/1900. Verksamheten kom att få betydelse för säkerhetspolisens senare övervakning.