Hur kan en liten parasit ta sig in i den mest skyddade delen av kroppen – hjärnan? Det har länge varit en gåta, men nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt hur en av världens mest spridda parasiter, Toxoplasma gondii, går till väga för att ta sig in i det centrala nervsystemet.
Vad är det senaste inom AI-teknologi och hälsa? Hur påverkas vi av partiklar och gifter i miljön? Hur hänger ojämlikhet och ohälsa ihop? Och hur har olika behandlingsmetoder sett ut genom historien? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter inom området hälsa och ohälsa. Inför Världshälsodagen den 7 april publicerar vi därför en expertlista med ett urval.
Lägre risk att drabbas av andra sjukdomar, som övervikt och psykisk ohälsa, samt minskad social ojämlikhet. Det kan bli möjligt genom att tidigare upptäcka polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, en av de vanligaste hormonella rubbningarna som drabbar många kvinnor i reproduktiv ålder. Det visar en ny avhandling från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Vilka pandemier har förekommit historiskt? Hur går smittspridning till? Vilka samhällsförändringar kan bli bestående efter en pandemi? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter av smittspridning och pandemier.
För att kunna överföras från människan till myggan måste malariaparasiten gå igenom ett stadium där den bildar hanar och honor. Inuti myggan förenas de som en spermie och ett ägg och skapar en så kallad zygot som genomgår sexuell korsning. En forskargrupp vid Stockholms universitet har, med hjälp av avancerad teknologi, lyckats kartlägga de gener som gör detta möjligt.
När malariaparasiten kommer in i kroppen efter ett bett av en infekterad Anopheles-mygga, måste den infektera och föröka sig i levern för att kunna sprida sig till blodet. Med hjälp av den senaste genforskningsteknologin har forskare vid Stockholms universitet för första gången kartlagt genuttrycket vid malariainfektion i levern vilket öppnar för effektivare läkemedel och vacciner i framtiden.
En ny studie från forskare vid Stockholms universitet blev nyligen publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Studien är baserad på data för hela den svenska befolkningen och klarlägger hur covid-19 pandemin skapade nya sociala ojämlikheter och påverkade existerande ojämlikheter.
Forskare vid Stockholms universitet har lyckats beskriva strukturen av ett av naturens vassaste kemiska verktyg, en proteinradikal. Resultaten hjälper oss förstå hur naturen kan utföra mycket svåra kemiska reaktioner och kan i förlängningen användas inom såväl medicin som i miljövänliga kemiska processer. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science.
Barn som diagnostiserats med hjärncancer dör ofta inom ett år efter sin första diagnos eftersom det inte finns några effektiva behandlingar. Men genom att visualisera cancercellerna har forskare nu fått bättre förståelse för hur tumörerna ser ut. Förhoppningen är att det ska leda till nya behandlingsmetoder. Det visar en studie med forskare vid bland annat Stockholms universitet och SciLifeLab.
Det är cellerna runt själva cancertumören som tycks vara nyckeln till att bröstcancer sprids. Det kan forskare från bland andra Stockholms universitet visa efter att ha utvecklat ny teknik som kartlägger hur bröstcancer sprids. Fynden är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Parasiten toxoplasma, även kallad kattsmittan, är vanligt förekommande bland den svenska befolkningen. Nu visar en studie ledd av forskare vid Stockholms universitet hur den mikroskopiska parasiten på ett så framgångsrikt sätt sprids i kroppen. Detta sker genom att parasiten kapar immuncellernas identitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Host & Microbe.
En luktmaskin, så kallad olfaktometer, gör det nu möjligt att lukta i VR miljöer. Först ut är ett vinprovningsspel där användaren doftar på vinglas i en virtuell vinkällare. Den nya tekniken som kan skrivas ut på 3D-skrivare är framtagen i ett samarbete mellan Stockholms universitet och Malmö universitet. Forskningen publicerades nyligen i International Journal of Human - Computer Studies.
Nytt genombrott i forskningen kring malariamyggans fortplantningsprocess visar att hanmyggor i stora svärmar attraherar honor genom att avge speciella dofter. Resultaten, som nu publicerats i Nature Ecology & Evolution, kan ge nya möjligheter att bekämpa spridningen av en rad olika sjukdomar.
Hur går smittspridning till? Vilka pandemier har förekommit historiskt? Vad blir konsekvenserna för kulturlivet när många evenemang ställs in? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter av pandemier med anledning av coronavirusutbrottet.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att statistiskt förutsäga hur klimatförändringar påverkar utbrott av harpest hos människor. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health. Resultaten visar att harpest kan bli allt vanligare i framtiden på nordliga breddgrader.
Forskare vid Stockholms universitet har undersökt hur hjärnan känner igen dofter, och funnit att dofthjärnan och hörselhjärnan kommunicerar med varandra. En ny studie visar stora likheter mellan dofthjärnan hos människor och råttor, vilket kan hjälpa oss att utveckla nya mediciner mot Alzheimers. Personer med svårigheter att identifiera dofter har nämligen större risk att utveckla sjukdomen.
Farfäders tillgång på mat under uppväxten har samband med dödligheten hos de manliga barnbarnen. Det visar en stor svensk studie som spänner över tre generationer. Förklaringen tros vara epigenetisk – att miljöfaktorer påverkar våra geners uttryck.
Litar du på andra människor? Då har du bättre chans att leva längre. De som däremot misstror det mesta i livet ökar risken för ett kortare liv. Det visar en ny studie av forskare från Lunds och Stockholms universitet som nu publiceras i tidskriften Journal of Epidemiology and Community Health.
En ny mekanism för reglering av stamceller i tarmen hos bananflugor har hittats av forskare vid Stockholms universitet. Dessutom upptäcktes att ett visst protein kan bromsa tumörers tillväxt i tarmvävnad. Ökad kunskap om dessa mekanismer kan lära oss mer om hur sjukdomar i människans tarm uppstår och bidra till utvecklingen av nya läkemedel för att bota dem. Publiceras i Stem Cell Reports.
Det första nya botulinumtoxinet på nära ett halvt sekel har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet och Harvard Medical School. Toxinet Botulinum neurotoxin typ X (BoNT/X) ingår i familjen botulinumtoxin vilka används för att behandla ett flertal medicinska tillstånd. Artikeln har publicerats i tidskriften Nature Communications.