Skogar täcker en tredjedel av jordens landyta och är avgörande för lagring av kol samt vattnets kretslopp, även om hela omfattningen av deras påverkan ännu inte är fullständigt förstådd. I en ny studie, publicerad i Nature Communications, har forskare från Stockholms universitet och internationella kollegor bidragit med nya insikter i att förstå den komplexa roll skogar spelar i klimatsystemet och
Forskare från Stockholms universitet har undersökt de mekanismer som under varma och torra sommardagar skapar svalt mikroklimat under skogens trädkronor. Studien avslöjar hur trädkronornas skuggning och vattnets avdunstning tillsammans skapar svalare mikroklimat i skogen, jämfört med temperaturen utanför skogen. Artikeln är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Agricultural and Forest Meteoro
Arbetet för att bevara skogstäcket i sydvästra Etiopien är viktigt för den globala biologiska mångfalden, men det finns negativa bieffekter. Hållbarhetsarbetet görs i stor utsträckning genom småskaliga kaffeproducenter som ofta är beroende av barn som arbetskraft. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Stockholms universitet, publicerad i International Journal of Educational Development.
Renskötsel har betraktats som ett sätt att mildra klimatförändringarnas effekter på växtlivet genom att de betande djuren fortsätter att hålla landskapet öppet. En ny studie visar dock att nästan all renbetesmark är utsatt för en ökande belastning och hotas av människors ökande aktivitet i norr.
Skogen är ständigt aktuell och ett viktigt område inom forskningen, bland annat för att hitta framtidens lösningar för material, mat och bränsle, men också när det gäller frågor om äganderätt och ekonomiska strukturer, nu och historiskt. Är du journalist och letar efter någon som kan kommentera eller förklara frågor som rör skogen? Välkommen att kontakta någon av Stockholms universitets experter.
Att öka mängden skog i utvecklingsländer med syfte att motverka klimatförändringarna har inte enbart positiva effekter, visar en ny studie som Stockholms universitet genomfört i södra Etiopien. Det kan också innebära ett hot mot biodiversiteten och alpina växters överlevnad.
Global uppvärmning hotar växter anpassade till svalare temperaturer. Forskare från Stockholms universitet, Marseille och Helsingfors har tagit reda på var lokalt kallare platser i skogen finns, där dessa växter kanske kan överleva. Resultaten kan bidra till att förstå klimatförändringarnas effekter på skogens biologiska mångfald, och vad förändrat skogsbruk kan göra för att skydda den.
Skogsbruk och bete har mycket större påverkan på klimatet än vad forskarna tidigare antagit. Det är främst skogarnas förmåga att lagra koldioxid som minskar när människor brukar dem eller låter djur beta i dem, och detta gäller normalt skogsbruk och inte bara avskogning. Det visas i en studie som publiceras i Nature.
Markens förmåga att binda koldioxid kan vara mycket större än man tidigare trott, säger ny forskning från bland annat Stockholms universitet och Stanford University. Forskarna menar att upptag i jordbruksmark, betesmark och skogsmark kan kompensera för ökade globala utsläpp från exempelvis tinande permafrost.
En ormskinnstall (Pinus heldreichii) som växer i bergstrakter i norra Grekland är 1075 år gammal enligt dendrokronologisk datering. Det betyder att tallen just nu är det äldsta kända levande trädet i Europa. Den tusenåriga tallen upptäcktes av forskare från Stockholms universitet, universitetet i Mainz och universitetet i Arizona.
I våra barrskogar är det generellt stor brist på det viktiga näringsämnet kväve. Det betyder i praktiken att tillgången på kväve bestämmer hur produktiva skogarna är. En ny studie från Stockholms universitet har identifierat den cyanobakterie som genom symbios med mossor ger barrskogens ekosystem det livsviktiga näringsämnet.
Förändringarna i våra landskap är mer dramatiska än vad man tidigare har trott. En ny storskalig studie visar att den biologiska mångfalden är hotad. Hela 96 procent av gräsmarksarealen har försvunnit från det sörmländska landskapet under de senaste 100 åren. Resultaten publiceras nu i tidskriften Ambio.
Många arter i fragmenterade landskap riskerar att försvinna på grund av brist på spridningsmöjligheter. En ny avhandling från Stockholms universitet beskriver problemet och förslår nya metoder som tar hänsyn till samverkan mellan aktörer. Till exempel kan samverkande kommuner upptäcka och gemensamt skydda värdefulla spridningsvägar över kommungränserna.
Växter och djur som odlats i fångenskap planteras ut i miljoner för att öka förutsättningarna för jakt, sportfiske och skogsbruk. Men utplanteringarna kan dramatiskt minska en arts genetiska variation och försämra dess anpassningsförmåga. Det visar Anna Palmé i sin avhandling vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.