Vad är det senaste inom AI-teknologi och hälsa? Hur påverkas vi av partiklar och gifter i miljön? Hur hänger ojämlikhet och ohälsa ihop? Och hur har olika behandlingsmetoder sett ut genom historien? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter inom området hälsa och ohälsa. Inför Världshälsodagen den 7 april publicerar vi därför en expertlista med ett urval.
Det byggs färre flerfamiljshus i områden där kommunpolitiker bor, visar ny forskning från Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Mammor med utlandsfödda barn som var föräldralediga på deltid eller under kortare perioder var mer benägna att engagera sig i inkomstbringande aktiviteter eller att utbilda sig. En ny studie visar överraskande mönster i användningen av föräldraledighet bland nyanlända invandrarkvinnor i Sverige, särskilt med fokus på deras inträde på arbetsmarknaden.
Mellan veckorna sju och tio infaller sportlov i Sverige. Men hur uppkom sportlovet? Hur sportar barn i dag? Och hur många har egentligen råd att resa på lovet? Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan svara på frågor kopplade till olika aspekter av sportlovet.
Att vara föräldraledig tiden efter barnets födelse skyddar mot försämrad mental hälsa. Hos mammor sitter effekten i även längre fram i livet, medan den positiva effekten hos pappor är mer kortvarig. Det konstaterar forskare i en systematisk översiktsartikel som publiceras i The Lancet Public Health.
Änkor och änklingar löper en högre risk att dö i förtid, jämfört med personer i samma ålder som har sin partner kvar i livet, något som visats i tidigare studier. Men enligt en ny avhandling från Stockholms universitet ser det olika ut för män och kvinnor: överdödligheten är högre bland änklingar i grupper med högre socioekonomisk status jämfört med andra änklingar. För änkor är det omvänt – där ä
I en stor studie har forskarna undersökt födelsevikten hos svenskar med olika nationellt ursprung. Forskarna fann stora skillnader i födelsevikt mellan de med svensk bakgrund och de med rötter från icke-västliga länder och skillnaderna ökade kraftigt för den tredje generationen. Nu varnar forskarna för att gapet kan öka ytterligare för kommande generationer.
Män med utländskt klingande namn som söker jobb får betydligt färre svar på sina ansökningar än kvinnliga sökande med utländskt klingande namn. Och det är både manliga och kvinnliga rekryterare som diskriminerar dem, fast i olika yrkesgrupper. Det visar en ny avhandling från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
Att vara man, ha lägre inkomst, låg utbildningsnivå, vara ogift och utlandsfödd från ett låg- eller medelinkomstland är faktorer som, oberoende av varandra är relaterade till en ökad risk för att dö i covid-19. Det visar en ny sociologisk studie vid Stockholms universitet, publicerad i tidskriften Nature Communications. Studien visar också att risken att dö av covid är högst i Stockholmsområdet.
Hur går smittspridning till? Vilka pandemier har förekommit historiskt? Vad blir konsekvenserna för kulturlivet när många evenemang ställs in? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter av pandemier med anledning av coronavirusutbrottet.
Ungdomars stressade liv med skola, träning och sociala medier gör att de inte längre har tid att festa och därmed dricka alkohol, visar en studie från Stockholms universitet. Denna trend har ökat, inte bara i Sverige utan även i europeiska länder, Australien och Nordamerika. Forskarna menar att det även verkar som att grupptrycket att dricka har minskat och att ungdomar mognar tidigare.
Farfäders tillgång på mat under uppväxten har samband med dödligheten hos de manliga barnbarnen. Det visar en stor svensk studie som spänner över tre generationer. Förklaringen tros vara epigenetisk – att miljöfaktorer påverkar våra geners uttryck.
Det nyliberala tänkande och instrumentalistiska perspektiv som präglar Världsbanken och Internationella valutafonden tenderar underminera internationella arbetsrättsliga normer om föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, medan Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling tenderar främja dessa rättigheter. Det hävdas i en ny avhandling i arbetsrätt från Stockholms universitet.
I Sverige har livslängden ökat stabilt under de senaste årtiondena i de flesta grupper. Ett undantag från den trenden är kvinnor vars högsta utbildning är grundskola. Det beror framförallt på rökning, visar en ny avhandling i sociologi
Trots att personer som flytt till Sverige som tonåringar oftare drabbas av psykisk ohälsa och missbruksproblem än svenskar söker de psykiatrisk hjälp senare och mer sällan. Det betyder att unga flyktingar inte får vård i tid, och oftare hamnar inom slutenvården eller tvångsvårdas än unga svenskar
Unga med utländsk bakgrund som identifierar sig med föräldrarnas kultur är mer benägna att känna sig integrerade i den svenska majoritetskulturen. Det visar en ny studie i sociologi, som har undersökt unga med iransk respektive ex-jugoslavisk bakgrund.
Bland ungdomar har sociala nätverk stor betydelse för risken att bli arbetslös. Betydelsen av nätverken varierar dock mellan grupper med olika utländsk respektive svensk bakgrund. Skillnaden beror på faktorer som social klass och vilka resurser grupperna har. Det visar en ny studie från Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.
En rad forskare vid Stockholms universitet studerar normer, konstruktioner och erfarenheter kopplat till genus, kön och sexualitet. Här är några av dem. Stockholms universitet arrangerar seminariet ”Aktuell forskning om genus- och sexualitetsnormer” på Stockholm Pride den 30 juli i samarbete med Stockholms universitets studentkår.
Upplevelsen av ensamhet i barndomen är tydligt relaterat till en förhöjd risk för självmordsbeteende senare i livet. I en ny avhandling från Stockholms universitet analyserar sociologen Yerko Rojas vilka riskfaktorer som finns i barndomen för att begå självmord eller göra ett självmordsförsök som ung vuxen.
Barn i familjer med låg inkomst har svagare relationer med föräldrar, lärare och jämnåriga. Inte bara hushållets ekonomi, utan även barns egna ekonomiska resurser är viktiga för deras relationer till jämnåriga visar Elin Olsson i en ny doktorsavhandling från Stockholms universitet.