Är du journalist och behöver en expert inför förbundsdagsvalet i Tyskland 23 februari? Stockholms universitet har flera forskare med stora kunskaper om Tyskland som kan svara på frågor om bland annat populism och populistiskt språkbruk, opinionsundersökningar och desinformation, Tysklands internationella relationer och hur valet kan påverka EU.
En nytolkning av runinskriften i den så kallade Forsaringen ger nya insikter i vikingatidens penningsystem och är den äldsta dokumenterade värdeuppgiften i Norden. Inskriften beskriver hur vikingarna hanterade böter på ett flexibelt och praktiskt sätt. Det visar forskning i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, nyligen publicerad i Scandinavian Economic History Review.
Ju mer prat ett barn får höra, desto bättre blir språkutvecklingen. Det visar en internationell studie av ljudmiljön kring 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter. Studien, med deltagande forskare från Stockholms universitet, är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Våren 2023 är Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Vad innebär det och vilka frågor kan bli aktuella att hantera och driva under de sex månader som Sverige ska planera och leda arbetet i ministerrådet? Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan svara på frågor med koppling till Europa och Sveriges EU-ordförandeskap.
Språkbegåvning, en introvert personlighet och vistelsetiden i landet. Det är tre faktorer som spelar störst roll för hur inföddlikt svenskar i Frankrike talar. Fynden är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Second Language Research.
Både högpresterande elever i engelsktalande skolor och nyanlända elever bedöms och betygsätts på orättvisa grunder. Det visar en omfattande studie av lärares syn på hur de gör när de bedömer sina elever.
För drygt ett år sedan avled den amerikanska författaren och Nobelpristagaren Toni Morrison. Alice Sundman, Stockholms universitet, är bland de första att göra en djupdykning i Morrisons efterlämnade manuskript. Hennes avhandling belyser hur Morrisons litterära platser blir mångfacetterade meningsskapande delar av texten, både som de framställs i romanerna och som de vuxit fram i skrivprocessen.
Nu öppnar Accelerator igen! Den 1 september blir det för första gången möjligt att fysiskt besöka andra delen av Johanna Gustafsson Fürsts utställning Ympa orden, piska min tunga där nya verk har tillkommit och andra bytt skepnad. Den 7 november öppnar Experimentalfältet, en grupputställning med åtta samtida konstnärskap som experimenterar kring hållbart leverne, jordbruk och samhällsbyggande.
21 mars öppnar andra delen av Ympa orden, piska min tunga. Nya verk tillkommer och andra byter skepnad när Johanna Gustafsson Furst fortsätter utforska samtidens frågor kring maktutövning genom språk. I utställningen ingår boken Stridsskrift, där Gustafsson Fürst i samarbete med Sara Abdollahi (redaktör), upplåter plats åt andra röster och fler perspektiv genom att bjuda in författare och poeter.
Stockholms universitet har ett antal forskare som kan kommentera valrörelsen och presidentvalskampanjen i USA ur olika perspektiv. Det kan handla om sakfrågor om valsystem, ekonomi och politik liksom om medier, kampanjspråk och opinionsundersökningar.
I vårens stora utställning ”Ympa orden, piska min tunga” står språket i fokus. Nu presenterar Accelerator vårens samtalsprogram, där konst och vetenskap möts för att adressera samtidens aktuella frågor. I anslutning till Johanna Gustafsson Fürsts utställning deltar forskare, konstnärer och författare i publika tvärvetenskapliga samtal kring det högaktuella ämnet språk och makt.
I vårens stora utställning på Accelerator intar konstnären Johanna Gustafsson Fürst konsthallens samtliga utställningssalar med skulpturer och installationer. I arbetet med utställningen har Johanna Gustafsson Fürst undersökt maktutövning genom språk, samtidens politiska klimat och relationen mellan språk och kropp. Utställningen Ympa orden, piska min tunga öppnar på Accelerator 17 januari 2020.
Daniel Pedersen, Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet, finns tillgänglig för kommentarer om Nobelpriset i litteratur till Peter Handke.
Lärare måste få ökade möjligheter att kontinuerligt diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges. Sådana samtal är nödvändiga för att elever ska få en likvärdig skrivundervisning och rättvisande betyg. Det hävdar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet i samtal om bedömning av gymnasieelevers skrivande.
Elever som får använda sig av sitt modersmål, av gester och av konkret material stöttas i sitt lärande på ett helt annat sätt än i ett klassrum som fokuserar på språket. – Många lärare saknar utbildning i tvåspråkighet och vet därför inte hur de ska göra, säger forskaren Zeynep Ünsal.
Den 20–24 augusti samlas närmare 2 000 forskare, studenter och företag från hela världen på Stockholms universitet för att delta i Interspeech 2017 som är en internationell konferens med fokus på forskning kring talkommunikation, såväl mellan människor som mellan människa och maskin.
I dag besöker OECD:s utbildningsdirektör Sverige för att redovisa en analys av den svenska skolans jämlikhetsutmaningar utifrån Pisa 2015. Forskare vid Stockholms universitet har stor erfarenhet av såväl kunskapsmätningar som undervisnings- och bedömningsfrågor.
I sin avhandling i lingvistik beskriver Hatice Zora hur det kan fungera när hjärnan matchar hörselintryck mot representationer av talade ord, så kallad lexikal access. Hon undersöker särskilt om och hur språkmelodin inverkar på talförståelsen och hur språkspecifik denna inverkan är. Det visar att språkmelodins betydelse för lexikal access är obestridlig.
Välkommen att lyssna på världsledande experter på avbildningar av hjärnan, och vad de kan berätta om våra tankar, känslor och beteenden. Hör också om det avancerade forskningscentrum för hjärnavbildning som byggs upp på Stockholms universitet. När? 1 december kl 13 – 17 och 2 december kl 10 - 12 Var? Kungliga vetenskapsakademien, Lilla Frescativägen 4a, Stockholm
Regeringen har i dag utsett Ulf Fredriksson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, att undersöka förutsättningarna för att införa en läsa-skriva-räkna-garanti.