Låg socioekonomisk status är en riskfaktor för barns utveckling av språket och viktiga förmågor som uppmärksamhet, arbetsminne och problemlösning. Det visar en stor undersökning bland över 400 svenska förskolebarn.
Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.
Närmare en femtedel av eleverna i låg- och mellanstadiet lider av talängslan under engelsklektionerna, visar en ny avhandling. Det går stick i stäv med målet att skapa tilltro till den egna förmågan att kommunicera.
Både högpresterande elever i engelsktalande skolor och nyanlända elever bedöms och betygsätts på orättvisa grunder. Det visar en omfattande studie av lärares syn på hur de gör när de bedömer sina elever.
Tack vare internet har det aldrig varit lättare att ta del av forskningsrön och annan information om hälsa. Men vad är trovärdigt? Och hur ska man tolka motstridiga argument? En ny avhandling undersöker hur gymnasieelevers förmåga till kritisk granskning kan utvecklas i naturvetenskaplig undervisning.
Stockholms universitet startar ett Naturvetenskapligt basår, en ettårig förutbildning på gymnasienivå som ger behörighet till och garanterad plats på något av universitetets 17 naturvetenskapliga kandidatprogram. Ansökan öppnar 20 maj.
Kompletterande pedagogisk utbildning är vägen för att bli ämneslärare i naturvetenskapliga ämnen och matematik för den som söker till Stockholms universitet inför hösten.
Den 3 december redovisas resultaten av Pisa, världens största elevundersökning, som undersöker 15-åringars kunskaper inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Välkommen att kontakta forskarna nedan, som har medverkat till att ta fram studien och har stor erfarenhet av kunskapsmätningar och bedömningsfrågor:
En ny avhandling i pedagogik ifrågasätter skolvalet och rådande utbildningssystem med betyg som urvalsgrund till gymnasieskolan. – Man ger eleverna en tro på något som är svårt att leva upp till, säger forskaren Eric Larsson.
Teresa Cerratto Pargman, Stockholms universitet, och Isa Jahnke, University of Missouri, är redaktörer och medförfattare till en ny antologi om digitaliseringen i skolan: Emergent Practices and Material Conditions in Learning and Teaching with Technologies. Boken kan sammanfattas i fem konkreta tips för politiker och skolledare.
Hållbarhetsforum 29-30 oktober är kanske Sveriges mest kvalificerade mötesplats för hållbarhetsfrågor. Några av universitetets mest framstående forskare visar på kopplingarna mellan hållbarhet och politik, pengar, journalistik och makt. Stockholms universitet välkomnar lite extra lärare på grund- och gymnasieskolan som önskar vidareutbilda sig i hållbarhetsfrågor.
Om förskolan ska klara av det dubbla uppdraget att undervisa både gruppen och individen behövs en mångfald av teorier om kunskap och lärande. Neuropedagogik fyller en viktig funktion för att bredda perspektiven, visar en ny avhandling.
En undervisning som tar fasta på ämnesinnehållet har större chans att utveckla elevernas kritiska omdöme när det gäller rättvisefrågor än den som fokuserar på elevernas tyckande. Det visar Malin Tväråna i en ny avhandling som grundar sig i så kallad praktiknära forskning.
Från den första juli ska alla barn i förskolan få adekvat digital kompetens. En ny bok med bidrag från flera forskare vid Stockholms universitet tar ett helhetsgrepp kring arbetet med att digitalisera förskolans verksamhet.
Surfplattor suddar ut geografiska begränsningar och ger förskolebarn nya möjligheter att kommunicera på minoritetsspråk. Det visar en ny studie gjord av Petra Petersen, doktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Studien är publicerad i tidskriften Designs for Learning.
Lärare måste få ökade möjligheter att kontinuerligt diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges. Sådana samtal är nödvändiga för att elever ska få en likvärdig skrivundervisning och rättvisande betyg. Det hävdar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet i samtal om bedömning av gymnasieelevers skrivande.
Här har vi samlat forskare inom några av väljarna viktigaste frågor inför valet: migration/integration, skola/utbildning och klimat. Vi har även en lista med forskare som kan kommentera valrörelsen, utspel och partipolitik, och som kan svara på frågor om demokrati, rösträtt och svensk politik.
Barns inflytande och delaktighet i skolans fritidshemsverksamhet tas lätt för givet. I själva verket styrs både barnen och personalen på fritidshem till att bli medborgare med vissa önskvärda egenskaper. Det visar en ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap.
Det är inte enbart det svenska språket som kan begränsa möjligheterna för elever med utländsk bakgrund att lära matematik. Den segregerade skolan, utanförskap och föräldrar som inte kan stötta med läxorna hämmar också lärandet. Det visar en ny avhandling som kastar ljuset på elevernas egna berättelser.
”Hur borde det vara?”. Gymnasieelever som ställs inför den frågan utvecklar en större förståelse för priset på varor och tjänster som bidrar till negativ miljöpåverkan.