Social samhörighet är en avgörande faktor för ungas psykiska hälsa, särskilt under tonåren och den tidiga vuxenåldern – livsskeden som präglas av betydande sociala förändringar. En ny avhandling från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet utforskar det komplexa sambandet mellan social samhörighet och psykisk ohälsa bland unga.
Det är svårt för granskningen av HVB-hem, vård- och behandlingshem för unga, att komma åt hur relationerna fungerar på hemmen, och andra centrala värden. Detta gör att man kan ifrågasätta om kontroll verkligen leder till högre kvalitet i vården, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.
Det är inte enbart det svenska språket som kan begränsa möjligheterna för elever med utländsk bakgrund att lära matematik. Den segregerade skolan, utanförskap och föräldrar som inte kan stötta med läxorna hämmar också lärandet. Det visar en ny avhandling som kastar ljuset på elevernas egna berättelser.
Att gå i terapi hos en psykoterapeut leder inte alltid till att man känner sig hjälpt. Unga vuxna ställer särskilda krav på lyhördhet och anpassning hos terapeuten, och de behöver uppmuntras att diskutera terapin samtidigt som den pågår. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet som fokuserar på unga vuxnas erfarenheter av terapi som inte gått bra.
Liberalisering eller hårda tag? Ny forskning visar att den svenska diskussionen kring cannabis är mycket splittrad. Och mer liberala diskussioner hittar stöd hos internationella forskare. Josefin Månsson, forskare vid Stockholms universitet, undersöker hur man pratar om cannabis i samtida Sverige, vilken narkotikapolitik som ses som rimlig. Det är en splittrad bild som framträder.
Urvalet av unga talanger inom idrotten baseras inte enbart på idrottsliga färdigheter utan också på personlighet och attityd. Även ungdomarna själva anammar bilden av hur en valbar talang bör vara. Det visar en ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap som belyser dilemman och konsekvenser av idrottens talangjakt.
Skolans plats och rykte. Det är faktorer som har stor betydelse för hur ungdomar och föräldrar använder det fria skolvalet. Och som riskerar att leda till både elevsortering och skilda framtidsmöjligheter. En ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap bekräftar bilden av en reform som slagit fel.
Barn med två utlandsfödda föräldrar presterar generellt sämre i skolan än barn med minst en svenskfödd förälder. Trots det väljer de oftare gymnasieprogram som ger högskolebehörighet och har högre ambitioner. Förklaringen kan finnas hos föräldrarna och deras utbildning, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.
Den 6 december redovisas resultaten av PISA, världens största elevundersökning. Den undersöker 15-åriga elevers förmågor inom naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Flera forskare vid Stockholms universitet har medverkat till att ta fram studien och har stor erfarenhet av såväl kunskapsmätningar som bedömningsfrågor i de ämnen som ingår.
Att vilja bli konkurrenskraftig och lyckas väl på arbetsmarknaden. Så lyder myten om den ideala gymnasieeleven i de senaste decenniernas politiska texter. Denna föreställning styr hur gymnasieskolan utformas och vilka gymnasieprogram eleverna bör välja, visar en ny avhandling i pedagogik från Stockholms universitet.
På söndag och måndag anländer höstterminens 1251 utländska studenter till Stockholms universitet. Universitetet ordnar bussar direkt från Arlanda, och väl framme inleds ett späckat välkomstprogram. För media som är intresserade av att prata med utländska studenter om deras förväntningar på vistelsen och utbildningen i Sverige finns goda möjligheter.
Bland ungdomar har sociala nätverk stor betydelse för risken att bli arbetslös. Betydelsen av nätverken varierar dock mellan grupper med olika utländsk respektive svensk bakgrund. Skillnaden beror på faktorer som social klass och vilka resurser grupperna har. Det visar en ny studie från Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Stockholms universitet planerar att satsa 15 miljoner kronor på en samlad forskningsinsats kring barn, migration och integration.
Ju mer tid studie- och yrkesvägledaren har för sina samtal med nyanlända ungdomar, desto mer utbildande och vägledande blir samtalen. Det visar en doktorsavhandling som läggs fram den 28 januari och som kastar ljuset på nyanlända ungdomars möjlighet till inkludering med utgångspunkt från studie- och yrkesvägledande samtal.
Elever i behov av särskilt stöd har inte samma förutsättningar som andra elever att ha inflytande i undervisningen. Avsaknad av verkningsfulla stödinsatser tystar eleven och elevens tystnad försvårar möjligheten att ge adekvat hjälp. Det bekräftas i Barbro Johanssons longitudinella studie av tonårsflickors behov och erfarenheter.
Skolans arbete med att förebygga psykisk ohälsa tar inte hänsyn till alla aspekter som skapar hälsa och ohälsa. Insatserna innebär dessutom att eleven förväntas både kontrollera och förändra såväl egna tankar och känslor som omgivning. Karin Gunnarssons avhandling kastar nytt ljus på skolans uppdrag att främja elevers hälsa.
Hur beskriver boende i förorten konflikter med poliser och brandmän? Hur kan polisen på bästa sätt bemöta ungdomar? Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet, bjuder in till öppet seminarium där bland annat detta tas upp.
Flickor som gick i sjätte klass 1966 med betyg som låg över respektive under genomsnittet löpte en ökad risk att begå en självmordshandling innan de blev 30 år. Detta om de växt upp i en familj som haft ambitionen att flickorna skulle vara duktiga i skolan. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i tidskriften Gender & Education.
30 procent av dagens 16-åringar har allvarliga stressrelaterade problem. 8 procent uppvisar så svåra problem att det kan jämföras med utbrändhet bland vuxna. Det visar en ny avhandling vid Stockholms universitet.