Gå direkt till innehåll

Ämnen: Utbildningsvetenskap

  • Foto: Jens-Olof Lasthein

    Svenska elevers kunskaper oförändrade efter pandemin – övriga världen tappade

    Skolelever världen över har förlorat ett tredjedels skolår i inlärning under coronapandemin. Men i Sverige, där grundskolan inte stängde, presterar eleverna lika bra som under normala omständigheter. Det är slutsatsen av en systematisk forskningsöversikt som publicerats i tidskriften Nature Human Behaviour.

  • Enligt studien har synergin mellan småbrukskaffe och bevarande av biologisk mångfald en baksida, där småbrukarnas beroende av barnarbete får tydliga negativa effekter på barns skolgång. Foto: Tola Gemechu Ango

    Barnarbete negativ bieffekt av arbete för biologisk mångfald

    Arbetet för att bevara skogstäcket i sydvästra Etiopien är viktigt för den globala biologiska mångfalden, men det finns negativa bieffekter. Hållbarhetsarbetet görs i stor utsträckning genom småskaliga kaffeproducenter som ofta är beroende av barn som arbetskraft. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Stockholms universitet, publicerad i International Journal of Educational Development.

  • Installations- och promotionshögtid i Stockholms stadshus 31 maj 2022. Nypromoverad filosofie doktor firar vid minglet. Foto: Rickard Kilström

    Två promotionshögtider i Blå hallen i slutet av september

    I september genomför Stockholms universitet två promotionshögtider i Stockholms stadshus för att fira nyblivna doktorer och nya professorer. Torsdag den 29 september äger 2021 års promotionshögtid rum som fick flyttas fram på grund av coronapandemin. Fredag den 30 september genomförs 2022 års ordinarie högtid.

  • Foto: Mostphotos/User_77228

    Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

    Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.

  • Foto: Arne Trautmann/Mostphotos

    Många elever känner oro att prata engelska

    ​Närmare en femtedel av eleverna i låg- och mellanstadiet lider av talängslan under engelsklektionerna, visar en ny avhandling. Det går stick i stäv med målet att skapa tilltro till den egna förmågan att kommunicera.

  • Illustration: Jenny Solomon/Shutterstock.com

    Betyg sätts på ojämlika grunder

    Både högpresterande elever i engelsktalande skolor och nyanlända elever bedöms och betygsätts på orättvisa grunder. Det visar en omfattande studie av lärares syn på hur de gör när de bedömer sina elever.

  • Foto: Gemena communication/Mostphotos

    Kritisk granskning på internet är mer än källkritik

    Tack vare internet har det aldrig varit lättare att ta del av forskningsrön och annan information om hälsa. Men vad är trovärdigt? Och hur ska man tolka motstridiga argument? En ny avhandling undersöker hur gymnasieelevers förmåga till kritisk granskning kan utvecklas i naturvetenskaplig undervisning.

  • Pisa-undersökningen - Experter vid Stockholms universitet

    Den 3 december redovisas resultaten av Pisa, världens största elevundersökning, som undersöker 15-åringars kunskaper inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Välkommen att kontakta forskarna nedan, som har medverkat till att ta fram studien och har stor erfarenhet av kunskapsmätningar och bedömningsfrågor:

  • Illustration: Malin Rosell.

    Höga betyg – men till vilken nytta?

    En ny avhandling i pedagogik ifrågasätter skolvalet och rådande utbildningssystem med betyg som urvalsgrund till gymnasieskolan. – Man ger eleverna en tro på något som är svårt att leva upp till, säger forskaren Eric Larsson.

  • Foto: Privat.

    Varierad pedagogik med hjärnforskning i förskolan

    Om förskolan ska klara av det dubbla uppdraget att undervisa både gruppen och individen behövs en mångfald av teorier om kunskap och lärande. Neuropedagogik fyller en viktig funktion för att bredda perspektiven, visar en ny avhandling.

  • Foto: Privat.

    Så kan undervisningen i samhällskunskap främja kritiskt tänkande

    En undervisning som tar fasta på ämnesinnehållet har större chans att utveckla elevernas kritiska omdöme när det gäller rättvisefrågor än den som fokuserar på elevernas tyckande. Det visar Malin Tväråna i en ny avhandling som grundar sig i så kallad praktiknära forskning.

  • Bim Riddersporre, Malmö universitet, och Susanne Kjällander, Stockholms universitet, är redaktörer för en ny bok om förskolans digitalisering. Foto: Natur & Kultur.

    Så digitaliseras förskolan på vetenskaplig grund

    Från den första juli ska alla barn i förskolan få adekvat digital kompetens. En ny bok med bidrag från flera forskare vid Stockholms universitet tar ett helhetsgrepp kring arbetet med att digitalisera förskolans verksamhet.

  • Foto: Dan Kosmayer/Mostphotos.

    Nyckeln till likvärdig skrivundervisning och rättvisande betyg

    Lärare måste få ökade möjligheter att kontinuerligt diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges. Sådana samtal är nödvändiga för att elever ska få en likvärdig skrivundervisning och rättvisande betyg. Det hävdar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet i samtal om bedömning av gymnasieelevers skrivande.

  • Stina Ekblad och Lena ten Hoopen bland Stockolms universitets hedersdoktorer

    Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Däribland finns skådespelaren Stina Ekblad och författaren och journalisten Lena ten Hoopen. Även Nora Berend, Ilga Zagorska, Susan Sandall, Rita Colwell, Roland Beckmann, Sergio Albeverio och Ulrike Lohmann blir hedersdoktorer.

  • Foto: Michael Hoffman/Mostphotos.

    Så formas barnen på fritids

    Barns inflytande och delaktighet i skolans fritidshemsverksamhet tas lätt för givet. I själva verket styrs både barnen och personalen på fritidshem till att bli medborgare med vissa önskvärda egenskaper. Det visar en ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap.

  • Foto: Madelen/Mostphotos.

    Elever tar på sig skulden för bristande möjligheter att lära matematik

    Det är inte enbart det svenska språket som kan begränsa möjligheterna för elever med utländsk bakgrund att lära matematik. Den segregerade skolan, utanförskap och föräldrar som inte kan stötta med läxorna hämmar också lärandet. Det visar en ny avhandling som kastar ljuset på elevernas egna berättelser.

  • Foto: Niklas Björling.

    Förskollärare tar större ansvar än uppdraget kräver

    Trots att pedagoger i förskolan kan ha svårt att sätta ord på vad begreppet omsorg innebär tar de ofta ett ansvar för barnens väl som går långt utöver professionskraven. – Det är dags att lyfta fram förskollärarnas omsorgsarbete, säger Mie Josefson, som skrivit en doktorsavhandling om omsorgens innebörder i förskolan.

Visa mer