Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vatten/havsmiljö

  • Regn avdunstar från Amazonas molnskogar i Peru. Molnskogar eller dimskog är en typ av biotop i bergsregnskogar i tropiskt- eller subtropiskt klimat. Foto: Álvaro Bueno/Mostphotos

    Risken för global vattenbrist är större än man tidigare trott visar ny forskning

    Att trygga vattenförsörjningen i världen är en av vår tids största utmaningar. Forskning vid Stockholms universitet presenterar nu en ny metod för att beräkna risken för vattenbrist globalt. Studien visar att risken kan vara större än man tidigare trott, eftersom förutsättningarna i de områden där vatten avdunstar och blir regn är avgörande för hur vattnets naturliga cykel fungerar.

  • Respiration från torra ekosystem är mindre känslig för temperatur. Foto: Stefano Manzoni (Utah, USA)

    Global uppvärmning ökar koldioxidutsläpp – men bara vid tillräckligt regn

    Den globala uppvärmningen kan påskynda koldioxidutsläppen från ekosystem – men bara om det är tillräckligt med nederbörd, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet. Forskningen belyser vattnets avgörande roll för hur mycket koldioxid som släpps ut från ekosystem.

  • Betande kor på havsstrandängen vid Sandemars naturreservat. Foto: Sara Cousins

    Omfattande åtgärder krävs för att rädda floran på havsstrandängar

    Havsstrandängar är viktiga platser för unika djur och växter samt för friluftslivet. En ny studie visar att igenväxning kan ha allvarligare effekter än tidigare förväntat då många specialiserade växtarter som bara finns på havsstrandängar är starkt trängda.

  • Foto: Ekaterina Krasnikova/Mostphotos

    Sommar 2024 – experter vid Stockholms universitet

    Är du journalist och letar efter någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från alkoholkonsumtion under sommaren till algblomning i Östersjön.

  • Bo Sha och Jana Johansson tar prover på havsvatten i Atlanten. Vid var och en av de 28 provtagningsstationerna togs prover från sju olika djup, från ytan ner till 5 km.

    Havsvågor driver PFAS tillbaka till land

    PFAS återutsöndras till luften från brytande havsvågor på nivåer som är jämförbara med, eller större än, andra källor. Detta etablerar en cyklisk transportprocess för dessa "evighetskemikalier" mellan land och hav. Det visar en ny studie utförd av forskare vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, och som är publicerad i Science Advances.

  • Effekter av bekämpningsmedel kan föras vidare i generationer

    Effekter av bekämpningsmedel kan föras vidare i generationer

    Exponering för ogräsmedlet linuron, som bland annat används vid produktionen av sojabönor, kan leda till förändringar av DNA genom flera generationer. Det visar en ny studie från Stockholms universitet genomförd på grodor. Bland annat hittades förändringar i barnbarns hjärnor och testiklar, som kan leda till förändringar i tillväxt, ämnesomsättning och förmåga att få barn.

  • Foto: Mats Egeberg/Mostphotos

    Nytt sätt att rena vatten från läkemedelsrester

    Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat porösa kristaller från granatäppelextrakt som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Water.

  • Med hjälp av ny DNA-teknik har forskare vid Stockholms universitet undersökt maginnehållet hos mikroskopiska djurplankton (här en hinnkräfta av släktet Evadne) och upptäckt att upp till 70 % av deras föda består av cyanobakterier. Foto: A Novotny.

    Algblomning spelar en nyckelroll för Östersjöns fiskbestånd

    Stora ansamlingar av växtplankton, närmare bestämt cyanobakterier, vid vattenytan brukar kallas för algblomning och försämrar kvaliteten på Östersjöns vatten kraftigt på sommaren. Men en ny studie från Stockholms universitet visar att dessa cyanobakterier är huvudföda för de djurplankton som i sin tur har en nyckelroll för ett stort fiskbestånd.

  • The Swedish icebreaker Oden will set sail from Longyearbyen on Svalbard, on 7 May carrying 40 scientists from Sweden, Finland, Switzerland, Germany, United Kingdom and USA, for a six-week research cruise in the Artic Ocean. Photo: Michael Tjernström

    Researchers from Stockholm University to lead new expedition to study the arrival of summer in the Arctic

    Changes in the Arctic sea ice due to global warming have created opportunities to reach previously inaccessible regions earlier than usual. Come early May, ten researchers from Stockholm University will board the Swedish icebreaker Oden in Longyearbyen on Svalbard, Norway, to participate in the international expedition ARTofMELT2023 (Atmospheric Rivers and the Onset of Sea Ice Melt 2023) led by St

  • I sommar kan allmänheten hjälpa forskarna genom att gå på strandpromenad när det är fullmåne, och samla in grenar av blåstång. Foto: Nicklas Wijkmark/Azote

    Strandpromenad under fullmåne i årets Algforskarsommar

    Medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar, som startade 2021, ger allmänheten möjlighet att bidra med ny kunskap om vad som händer under ytan i våra svenska kustvatten, hur havet påverkas av klimatförändringarna och om kustens biologiska mångfald. I årets upplaga av Algforskarsommar finns en ny uppgift: att gå ut på blåstångspromenad under fullmåne!

  • Pauline Snoeijs Leijonmalm, Stockholms universitet, och Anders Svenson, SLU, fångar oväntat Atlanttorsk under expeditionen till Arktis. Foto: UFA Show & Factual

    Första fisken fångad i Centralarktis

    Atlanttorsk och bläckfisk förekommer mycket längre norrut än man tidigare trott. Som första forskare i världen har Pauline Snoeijs Leijonmalm vid Stockholms universitet tillsammans med sitt forskarteam kartlagt fiskbeståndet i centrala Norra Ishavet. Upptäckten som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances visar att det finns ett fungerande men känsligt ekosystem runt Nordpolen.

  • Fyrisån i Uppsala är ett av 258 vattendrag i 104 länder där prover tagits för att hitta rester av läkemedel i vattnet. Foto: Anna Sobek

    Global studie av läkemedelsrester i vattendrag

    I en internationell studie har forskare jämfört förekomsten av läkemedel på olika håll i världen. Studien visar potentiellt farliga nivåer av läkemedelsrester på drygt en fjärdedel av de undersökta platserna. Fyrisån i Uppsala tillhör de platser som undersökts.

  • Provtagningsstationen Andøya, Norge, på vintern. Foto: NILU

    De PFAS-ämnen vi dumpat i havet dyker upp igen och utsätter oss för en risk

    Många högfluorerande PFAS-ämnen som hamnar i havet slungas tillbaka till land när de frigörs i luften från vågornas havsspray, visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitetet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science & Technology. Resultaten tyder på att denna skadliga bumerang bidrar till PFAS-föroreningar i kustområden.

  • Höga koncentrationer av mikroplast har samlats i sjögräsbotten utanför spanska Almería vid Medelhavet där växthusodlingarna kallas ”the sea of plastic”. Forskarna studerar ackumulationen av mikroplast över tid. Foto: Miguel Ángel Mateo, Diego Moreno

    Dramatisk ökning av mikroplaster i sjögräsbotten sedan 1970-talet

    Storskalig produktion av grönsaker och frukt i Spanien med intensiv plastförbrukning i sin växthusindustri tros ha läckt ut mikroplastföroreningar sedan 1970-talet till det omkringliggande Medelhavets sjögräsängar. Det visar en ny studie där forskare har lyckats spåra plastföroreningar sedan 1930–40-talet genom att analysera sjögrässediment.

  • Foto: Thomas Tranåker

    Östersjöns musslor har halverats i vikt

    Blåmusslorna i Östersjön blir mindre med tiden men samtidigt har de blivit fler i antal, enligt en ny studie från Stockholms universitet där miljöövervakningsdata sedan 1990-talet har analyserats. Orsaken verkar vara förändringar i födokvalitet som lämnat specifika kemiska avtryck i musslorna. Mixen av deras föda, växtplankton i Östersjön, påverkas i sin tur av klimatförändringar.
    Blåmusslor i

  • En storspigg (Gasterosteus aculeatus). Hane i lekdräkt. Hannen vaktar omsorgsfullt sina yngel och dör ofta när det arbetet är klart. Foto: Joakim Hansen/Azote

    Spiggen tar över Östersjökusten, vik för vik

    Nya forskningsresultat visar att stora mängder av den lilla fisken storspigg successivt tagit över allt större delar av Östersjökustens ekosystem. Spiggen orsakar lokala regimskiften där gäddans och abborrens yngel slås ut i enskilda vikar, och dessa skiften sprider sig successivt som en flodvåg från ytterskärgården och in mot fastlandskusten.

  • Bergianska trädgården Foto: Per Larsson

    Expertlista biologisk mångfald

    Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i staden? Varför dör krokodiler och delfiner uti vissa områden i världen? Varför är det viktigt med betesdjur för bevarandet av arter? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om biologisk mångfald utifrån många olika aspekter.

Visa mer