Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, allmänt

  • Hedersdoktorer vid Stockholms universitet 2025: Thomas von Heijne, Åsa Simma, Patrizia Calefato, Gita Mishra, Mats Melin, Philippe Aghion. (Fotografer, se nedan.)

    Sex nya hedersdoktorer vid Stockholms universitet

    Stockholms universitet har utsett 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets sex hedersdoktorer är: Philippe Aghion, Patrizia Calefato, Thomas von Heijne, Mats Melin, Gita Mishra och Åsa Simma.

  • Kapillärkärl (blått) i mushjärna (svart). En immuncell (rött) har fastnat i kärlväggen och innehåller Toxoplasmaparasiter (grönt) som förökar sig. Dotterparasiterna sprids sedan till hjärnvävnaden. Foto: M. Rodriguez

    Nya rön visar hur parasiten tar sig in i hjärnan

    Hur kan en liten parasit ta sig in i den mest skyddade delen av kroppen – hjärnan? Det har länge varit en gåta, men nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt hur en av världens mest spridda parasiter, Toxoplasma gondii, går till väga för att ta sig in i det centrala nervsystemet.

  • Foto: Niklas Björling/Stockholms universitet

    Social samhörighet spelar en viktig roll för ungas psykiska hälsa

    Social samhörighet är en avgörande faktor för ungas psykiska hälsa, särskilt under tonåren och den tidiga vuxenåldern – livsskeden som präglas av betydande sociala förändringar. En ny avhandling från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet utforskar det komplexa sambandet mellan social samhörighet och psykisk ohälsa bland unga.

  • Gullvivor har två olika blomtyper. Den långstiftade (L-morf) har lång pistill och korta ståndare medan den kortstiftade (S-morf) har kort pistill och höga ståndare. Foto: Sara Cousins

    Medborgarforskning avslöjar oväntade förändringar i gullvivans blomtyper

    En omfattande medborgarforskningsstudie har avslöjat oväntade förändringar i blomegenskaper hos gullvivan, en viktig modellart för insektspollinerade växter. Studien, som nyligen publicerades i Journal of Ecology, visar hur förändringar i markanvändning och klimat kan påverka växters reproduktionssystem i Europa.

  • Foto: Perboge/Mostphotos.

    Tidig upptäckt av polycystiskt ovariesyndrom kan minska risken för andra sjukdomsdiagnoser

    Lägre risk att drabbas av andra sjukdomar, som övervikt och psykisk ohälsa, samt minskad social ojämlikhet. Det kan bli möjligt genom att tidigare upptäcka polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, en av de vanligaste hormonella rubbningarna som drabbar många kvinnor i reproduktiv ålder. Det visar en ny avhandling från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

  • Gravitationens påverkan på kvantbitar öppnar för nya möjligheter

    Gravitationens påverkan på kvantbitar öppnar för nya möjligheter

    Nya forskningsresultat visar hur gravitationsfält påverkar hårdvara för kvantdatorer och lägger grunden för nya framsteg inom kvantsensorteknik. Forskningen är ett samarbete mellan Nordita och Google Quantum AI. Forskningsresultaten visar att även de svaga gravitationskrafterna nära jordytan kan påverka kvantsystem.

  • Xiaodong Zou. Foto: Linus Hovmöller Zou

    Nyupptäckta zeoliter skapar fler möjligheter inom materialkemi

    Forskare från Stockholms universitet, East China Normal University och Sinopec Shanghai Research Institute of Petrochemical Technology har upptäckt två helt nya typer av zeoliter, en typ av porösa kristaller som erbjuder nya miljövänligare möjligheter för att bilda material som används i allt från rengöringsmedel till avancerade batterier. Resultaten publiceras i en studie i Nature Synthesis.

  • 5 år sedan Covid upptäcktes – experter vid Stockholms universitet

    5 år sedan Covid upptäcktes – experter vid Stockholms universitet

    För 5 år sedan fick WHO de första rapporterna om att ett nytt virus upptäckt, men hur förändrades vi av pandemin och hur påverkades våra beteenden? Nedan finns ett urval av experter vid Stockholms universitet som kan ge svar på de frågorna och flera andra aspekter.

  • Teleskopet vid Palomars observatorium används för att skanna stora delar av himlen och systematiskt söka efter kortlivade händelser som supernovor. Bild: Palomar/Caltech.

    Superteleskop har fångat fler än 10 000 supernovor

    Tack vare teleskopet Zwicky Transient Facility (ZTF) har astronomer fångat över 10 000 exploderande stjärnor de senaste sju åren. Och allra flest har Jesper Sollerman vid Stockholms universitet hittat.

  • Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

    Arbetarklassen är starkt underrepresenterad inom politiken

    Personer ur arbetarklassen är sällsynta i riksdagen. En ny studie i tidskriften American Political Science Review undersöker när i karriären arbetarna fallet bort och visar att bortfallet inte kan förklaras av kompetens, ambitioner eller väljarstöd.

  • Margareta Andrén vid provtagningsborrhållet på Island. Foto: Gabrielle Stockmann

    Ett steg närmare en metod att förutspå jordbävningar

    Förändringar i grundvattnets kemi kan uppstå innan jordbävningar och användas för att förutspå dem. Det visar en ny studie där forskare tittat på förhållanden på Island. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications Earth & Environment.

  • Foto: Mauro Modenese/Mostphotos

    Presidentvalet i USA – experter vid Stockholms universitet

    Stockholms universitet har flera forskare som kan kommentera valrörelsen och presidentvalskampanjen i USA ur olika perspektiv. Det kan handla om sakfrågor om valsystem, ekonomi och politik liksom om medier, kampanjspråk och opinionsundersökningar.

  • Pilskaft hittad intill snöfläck 17 augusti 2024. Foto: Markus Fjellström/Stockholms universitet.

    Förhistoriska pilskaft smälter fram i svenska Sápmi

    De senaste årens accelererande avsmältning av snöfläckar och glaciärer i svenska Sápmi har gjort att arkeologer och glaciologer under sommaren har hittat ett sensationellt stort antal förhistoriska pilar i Norr- och Västerbotten.

  • Schematiskt diagram för hur parasitens sexuella utvecklingen går till i människan, fram till dess att den är redo att tas upp av myggan. Grafiken skapades med hjälp av Biorender.com

    Kartläggning av malariaparasiters sexliv avslöjar genetiken bakom spridningen av malaria

    För att kunna överföras från människan till myggan måste malariaparasiten gå igenom ett stadium där den bildar hanar och honor. Inuti myggan förenas de som en spermie och ett ägg och skapar en så kallad zygot som genomgår sexuell korsning. En forskargrupp vid Stockholms universitet har, med hjälp av avancerad teknologi, lyckats kartlägga de gener som gör detta möjligt.

  • Respiration från torra ekosystem är mindre känslig för temperatur. Foto: Stefano Manzoni (Utah, USA)

    Global uppvärmning ökar koldioxidutsläpp – men bara vid tillräckligt regn

    Den globala uppvärmningen kan påskynda koldioxidutsläppen från ekosystem – men bara om det är tillräckligt med nederbörd, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet. Forskningen belyser vattnets avgörande roll för hur mycket koldioxid som släpps ut från ekosystem.

  • Malariaparasiter överförs genom bett av en infekterad Anopheles-mygghona. Väl inne i kroppen tar den sig in i cirkulationen och når levern, som är avgörande för att den ska kunna utvecklas och infektera de röda blodkropparna. Bild: biorender.com

    Kartläggning av malaria i levern öppnar för effektivare malariabehandling

    När malariaparasiten kommer in i kroppen efter ett bett av en infekterad Anopheles-mygga, måste den infektera och föröka sig i levern för att kunna sprida sig till blodet. Med hjälp av den senaste genforskningsteknologin har forskare vid Stockholms universitet för första gången kartlagt genuttrycket vid malariainfektion i levern vilket öppnar för effektivare läkemedel och vacciner i framtiden.

  • Forsaringen är en järnring från Hälsingland, daterad till 800- eller 900-talet. Runinskriften på ringen beskriver böter för en specifik överträdelse, där betalningen skulle ske i form av oxar och silver. Foto: Ulrika Eriksson/Svenska

    Ny tolkning av runinskrift avslöjar prisnivån på vikingatiden

    En nytolkning av runinskriften i den så kallade Forsaringen ger nya insikter i vikingatidens penningsystem och är den äldsta dokumenterade värdeuppgiften i Norden. Inskriften beskriver hur vikingarna hanterade böter på ett flexibelt och praktiskt sätt. Det visar forskning i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, nyligen publicerad i Scandinavian Economic History Review.

Visa mer