Vad är det senaste inom AI-teknologi och hälsa? Hur påverkas vi av partiklar och gifter i miljön? Hur hänger ojämlikhet och ohälsa ihop? Och hur har olika behandlingsmetoder sett ut genom historien? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter inom området hälsa och ohälsa. Inför Världshälsodagen den 7 april publicerar vi därför en expertlista med ett urval.
En ny befolkningsstudie ger en unik inblick i gruppen som söker könsbekräftande vård i Sverige. Den visar att transpersoner är en socioekonomiskt utsatt grupp och att 2020 hade 0,07 % av Sveriges befolkning fått en könsdysforidiagnos, medan 0,03 % hade genomfört ett juridiskt könsbyte.
En ny studie av demografer vid Stockholms universitet visar att jämställdheten, mätt i fördelningen av VAB inom paret, är högre efter separation än den var när föräldrarna levde tillsammans. Denna tysta revolution på familjeområdet förklaras främst av att barnen bor växelvis.
Att vara föräldraledig tiden efter barnets födelse skyddar mot försämrad mental hälsa. Hos mammor sitter effekten i även längre fram i livet, medan den positiva effekten hos pappor är mer kortvarig. Det konstaterar forskare i en systematisk översiktsartikel som publiceras i The Lancet Public Health.
Arbetet för att bevara skogstäcket i sydvästra Etiopien är viktigt för den globala biologiska mångfalden, men det finns negativa bieffekter. Hållbarhetsarbetet görs i stor utsträckning genom småskaliga kaffeproducenter som ofta är beroende av barn som arbetskraft. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Stockholms universitet, publicerad i International Journal of Educational Development.
Karina Shyrokykh vid nstitutionen för ekonomisk historia och internationella relationer kan kommentera Nobels fredspris 2022.
Kollektivavtalad föräldralön utgör en betydande del av ersättningen, speciellt hos de med inkomst över taket i föräldrapenningen, och det är också dessa pappor som ökar sitt uttag mest.
Att göra karriär och bli chef skyddar inte kvinnor mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Tvärtom är det vanligare att kvinnor utsätts för trakasserier när de har arbetsledande funktioner. Det visar en ny studie från Institutet för social forskning som undersökt förhållanden i Sverige, USA och Japan.
Några av de forskare vid universitetet med inriktning på genus, jämställdhet eller feminism är samlade i det här utskicket. Observera att en hel del av universitetets fasta 08-nummer är vidarekopplade till mobiltelefoner.
Det finns gott om åsikter om slöjförbud i franska skolor och burkinis på stranden. Men vad gör kvinnorna i de segregerade förorterna själva för att förändra sin situation och miljön de lever i? Johanna Gullberg vid Stockholms universitet bosatte sig i Saint Denis för att lära känna kvinnor som jobbar feministiskt och antirasistiskt i Paris förorter.
Tiina Rosenberg, professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet, publicerar nu en Open Access-bok för att sprida forskning om svensk scenkonst i den engelsktalande världen.
Här är några av de forskare vid universitetet med inriktning på genus, jämställdhet eller feminism.
- Hur kan föräldrar förhindra sina barn från att begå brott? Forskning kring föräldrars påverkan på brottsligt beteende belönas. - Per-Olof Wikström - förste svenska kriminolog att vinna priset.
Vattenförvaltningen i Sibou, Kenya och Engaruka, Tanzania är ett privilegium nästan enbart förbehållet män. Strikta patriarkala normer reglerar kontrollen av vattnet och utesluter i praktiken kvinnor från förvaltningen av bevattningssystemen, visar en avhandling i Kulturgeografi vid Stockholms universitet.
Fler män än kvinnor är chefer. Betyder det att vi uppfattar män som bättre ledare än kvinnor? En avhandling i psykologi från Stockholms universitet visar tvärtom att när bra chefskap beskrivs så nämns många egenskaper som traditionellt setts som kvinnliga. Dessutom värderas kvinnliga chefer lika positivt av sina medarbetare som manliga chefer. Trots det kvarstår svårigheter för kvinnliga chefer.
Tidigare forskning om individers lärande har kritiserats för att bygga på antagandet att individer är likgiltiga inför det ämne som behandlas i undervisningen. En ny avhandling i pedagogik av Jonas von Reybekiel Trostek vid Stockholms universitet visar däremot hur olika normer kommer till uttryck i gymnasieelevers och högskolestudenters lärprocesser.
Manliga transvestiter som är öppna med sin transvestism luckrar upp könsordningen på arbetsplatsen visar en studie från Stockholms universitet. En bidragande faktor kan vara att männen inte ser det som avgörande att passera som just kvinnor utan istället kombinerar feminina, maskulina och genusneutrala beteenden.
Kvinnors och mäns drickande omgärdas av starka genusnormer. Kvinnor förväntas vara ansvarstagande och män antas testa gränser. Det visar en ny avhandling i sociologi vid Stockholms universitet.
Tre forskare från Stockholms universitet samtalar om sin forskning under ett seminarium på Stockholm Pride den 30 juli. Samtalet rör sig kring ämnena genus och queer i konst och mode, HBT-personers bostads- och flyttningsmönster samt jämställdhetspolitikens exkludering av personer som varken identifierar sig som man eller kvinna.
En rad forskare vid Stockholms universitet studerar normer, konstruktioner och erfarenheter kopplat till genus, kön och sexualitet. Här är några av dem. Stockholms universitet arrangerar seminariet ”Aktuell forskning om genus- och sexualitetsnormer” på Stockholm Pride den 30 juli i samarbete med Stockholms universitets studentkår.