Guldälgen 2010 – GPS-märkta älgar

Årets Guldälg går till professor Göran Ericsson och hans forskargrupp för forskningsprojektet med GPS-märkta älgar – Temaprogrammet Vilt och Skog. Projektet ger värdefull information som ökar kunskapen om älgar, rörelse och viltolyckor.

Det är Älgskadefondsföreningen som delar ut sitt trafiksäkerhetspris Guldälgen som har till syfte att lyfta upp goda exempel på trafiksäkerhetsprojekt, samt uppmuntra initiativ som förebygger viltolyckor. Guldälgen består av en specialdesignad glasskulptur samt ett stipendium på 20 000 kr.

Projektledaren, professor Göran Ericsson och lokalt ansvarig Anders Hågeryd, tar emot priset i samband med årets Tylösandskonferens, Sveriges största trafiksäkerhetskonferens. Kunskapen om de sydsvenska älgarna har länge varit dåliga eftersom de baserats på forskning i norra Sverige. På tre olika platser i södra Sverige har därför ett antal älgar försetts med GPS-sändare. Öster-Malma i Södermanland, Misterhult i Kalmar län samt Växjö i Kronobergs län där stormen Gudrun förändrat skogslandskapet betydligt. De GPS-försedda älgarnas rörelsemönster kan följas på www.alg-forskning.se

- Det är mycket spännande, inte bara med hänsyn till älg och skogsbruksfrågor efter stormen Gudrun, utan också med tanke på vilt och trafik, säger professor Göran Ericsson, SLU, Umeå.

Förutom kartläggning av de sydsvenska älgarnas dygns/rörelsemönster, ser Älgskadefondsföreningen andra positiva effekter av älgforskningen. Det har t.ex. redan visat sig att älgkorna runt Växjötrakten, dels föder fler kalvar än riksgenomsnittet, dels att de kalvar betydligt tidigare än man trott – ett par veckor in i maj. Detta i sin tur betyder att den så trafikfarliga kalvavstötningen sker redan månadsskiftet april/maj istället för maj/juni som vi tidigare trott.

 - Det är tydligt att älgkorna inte läst instruktionsboken om när de skall kalva, säger lokalansvarige Anders Hågeryd.

Från och med i dag döps en av de GPS-märkta älgtjurarna i Kronobergs län till Guldälgen så att föreningens 80 000 medlemmar kan följa den via hemsidan www.aelgen.se eller via www.alg-forskning.se.

Forskningsprogrammet är ett samarbete mellan SLUs skogliga fakultet, Skogforsk, Uppsala, Sveaskog, Holmen, LRF, Skogsstyrelsen, Svenska Jägareförbundet, Naturvårdsverket och Södra skogsägarna. Temaforskningsprogram är en central del av den skogsvetenskapliga fakultetens satsning på strategisk forskning i nära samverkan med avnämarna. Temaforskningen bidrar till kompetensuppbyggnad, problemlösning och större kunskapsgenombrott.

Programmets uppbyggnad med finansiering från såväl skogsbruket, jägareorganisationer, myndigheter och andra intressenter är unik i forsknings­sammanhang. En viktig funktion för programmet är därför att fungera som en plattform för dialog och samverkan mellan forskare, olika aktörer och det omgivande samhället.

Målet är att ta fram ny och relevant kunskap för en förbättrad förvaltning av våra viltresurser. Programmet ska täcka luckor i befintlig kunskap där samverkan mellan olika aktörer krävs. Foder och fodernyttjande samt förbättrade metoder för övervakning av viltstammarnas påverkan är centrala frågor i programmet. Arbetet fokuseras på älg och rådjur, men även andra klövviltarter berörs.

Presskontakt vid SLU

1)    Göran Ericsson 070-6765012

2)    Holger Dettki 090-786 8505

Älgskadefondsföreningen är en ideell, rikstäckande förening som sedan 1973 verkat för att minska antalet viltolyckor. Föreningen är Sveriges största oberoende aktör inom vilt- och trafiksäkerhet. Verksamheten inriktar sig på att informera allmänheten om viltolycksrisken samt att påverka berörda aktörer för att förebygga viltolyckor. Föreningen har fler än 80 000 medlemmar från Smygehuk till Haparanda.