Nordliga växtarter har minskat i södra Sverige

Utbredningen av nordliga växtarter som linnea, notblomster och skogskovall har minskat avsevärt i södra Sverige under andra hälften av nittonhundratalet, visar en ny forskningsstudie. Förklaringen står framför allt att finna i ändrad markanvändning och kvävenedfall.

I en artikel som publicerats i den brittiska vetenskapliga tidskriften New Journal of Botany visar Sebastian Sundberg vid ArtDatabanken SLU att kärlväxter med en nordlig tyngdpunkt i sin utbredning minskade tydligt i södra Sverige under andra halvan av 1900-talet. Däremot är orsaken till minskningarna inte i första hand klimatrelaterade, utan beror på förändrad markanvändning och kvävenedfall.

Jämförelsen baserar sig på analyser av inventeringar under två perioder i tre sydsvenska landskap, Skåne, Bohuslän och Uppland.

Analysen visar att småväxta arter har minskat betydligt mer än storvuxna, och att minskningen är mest uttalad mot söder. Dessa mönster förklaras främst av att många boreala växter är anpassade till att växa under näringsfattiga förhållanden – det ökade nedfallet av kväve och det ökade läckaget av näringsämnen, i kombination med en minskning av traditionell hävd genom bete och slåtter samt dränering och vattenreglering, har lett till att dessa arter har missgynnats. Effekten av det varmare klimatet var inte lika tydlig, men förväntas ha en större inverkan på dessa arter framöver.

Då flera av de nordliga växtarterna är beståndsbildande, exempelvis dvärgbjörk, hjortron, tuvsäv, linnéa och skogskovall, och kan vara nödvändiga för andra arter, är det viktigt att följa upp deras fortsatta populationsutveckling.

Sundberg S. 2014. Boreal plant decline in southern Sweden during the twentieth century. New Journal of Botany 4: 76–84. DOI: 10.1179/2042349714Y.0000000045

För mer information kontakta:

Sebastian Sundberg
ArtDatabanken SLU
Sebastian.Sundberg@slu.se
Tel 018-67 22 23