Ordning på arterna – svenska artnamn får ny databas

Forskare, naturvårdare och alla naturintresserade får nu ett nytt verktyg för att hålla ordning på svenska artnamn. Allt är tillgängligt över internet via Dyntaxa – Svensk taxonomisk databas.

ArtDatabanken vid SLU kan nu presentera en helt ny version av Svensk taxonomisk databas. Att hålla rätt på vad alla Sveriges växter, svampar och djur heter är ingen lätt uppgift. Arter byter namn, släktskap omvärderas och ibland tillförs nyupptäckta arter. Verktyget som ArtDatabanken har utvecklat för att hålla reda på den taxonomiska informationen är därför dynamiskt och kallas för Dyntaxa. Det fungerar som en slags arternas folkbokföring.

Alla som är intresserade kan söka i databasen från hemsidan www.slu.se/dyntaxa. Denna taxonomiska databas ger svensk naturvård ett gemensamt språk för vad vi kallar Sveriges arter. Svenska myndigheter som SMHI och Havs- och vattenmyndigheten använder sig redan av Dyntaxa för att kvalitetssäkra artnamn och Naturvårdsverket anger i sina avtal att projekt, uppdrag och konsulter ska använda Dyntaxa som namnkälla. Dyntaxa hanterar också systematiken i både Artportalen och Svenska LifeWatch. Dyntaxa blir därmed stommen i ArtDatabankens olika datasystem och grunden för systematiken i bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna.

– Nya Dyntaxa är mer användarvänlig men förändringarna går djupare än så och de största förbättringarna syns inte utåt. Det handlar bland annat om förbättrade redigeringsmöjligheter för de som jobbar med att uppdatera databasen, ökad kvalitetssäkring och en modernare teknik som möjliggör att Dyntaxa kan användas av många andra system, säger Ulf Gärdenfors professor vid ArtDatabanken SLU.

Människan har ända sedan språket utvecklades gett namn åt djur och växter i sin omgivning. Linné införde ett system där varje art har ett vetenskapligt namn bestående av ett släktnamn och ett artepitet (t.ex. Homo sapiens, människa). Denna metod används än i dag över hela världen.

Bildtext:
Baldersbrår är ett bra exempel på ett växtsläkte som ofta har bytt namn. Från början hette släktet Matricaria och nu efter flera namnbyten heter det Tripleurospermum. Även svenska namn varierar. I Dyntaxa kan man se att vanlig baldersbrå även kan kallas för surkulla. Arten baldersbrå har också en nära släkting som heter bårdbaldersbrå. Den arten har i sin tur fyra underarter. På bilden syns en av dem, kustbaldersbrå Tripleurospermum maritimum subsp. maritimum, växande på strandklippor vid Svenska högarna.  Foto: Anna Maria Wremp.

Fakta
Dyntaxa innehåller över 95 % av landets 60 000 arter och uppdateras hela tiden i takt med ny kunskap. Databasen omfattar främst svenska arter, men inkluderar även information om ytterligare ca 5 000 nordiska arter samt arter utanför Sverige som har relevans i ett historiskt perspektiv eller behöver förklaras på annat sätt. Främst vilda arter förtecknas, men Dyntaxa inkluderar även t.ex. kulturväxter som kan återfinnas utanför odlingar. Dyntaxa är en del av Svenska artprojektet och Svenska LifeWatch där sistnämnda till stor del finansieras av Vetenskapsrådet.

Kontaktperson vid ArtDatabanken SLU
Ulf Gärdenfors (professor), ArtDatabanken SLU. Telefon: 018-67 26 23; 070-678 54 32
Anna Maria Wremp (informatör), ArtDatabanken SLU. Telefon: 018-67 13 94

www.slu.se/Dyntaxa    www.nationalnyckeln.se    www.svenskalifewatch.se