Råttsvansar, fiskekrokar, trassel och guldlockar – några av Sveriges 1000 mossor!

Av jordens cirka 20 000 kända mossor finns ungefär 1 000 i Sverige. Mossor trivs väldigt bra på våra breddgrader och utgör en stor del av mångfalden i tempererade och arktiska klimat. Eftersom mossorna funnits under lång tid på jorden har de hunnit sprida sig över hela klotet och finns idag från Antarktis över tropikerna till Arktis. Lär dig mer om mossor i nya volymen av Nationalnyckeln.

Många arter har fått sina svenska namn efter sitt utseende, efter den person som upptäckt arten eller efter användning. Husmossan har definitivt fått sitt namn efter användning. Husmossan tillsammans med väggmossan är båda vanliga mossor i svensk skogsmark och de användes förr i tiden för att täta husväggar. Råttsvansmossan och guldlockmossan har namn efter sitt utseende, men fiskekrokmossan efter en händelse. Fiskekrokmossan fick sitt namn av en finsk professor som alltid fick mossa på kroken när han fiskade abborre vid sin sommarstuga. Ingen visste vad det var från början men till slut fann han ut vad det var och på svenska blev därför namnet fiskekrokmossa. Detta och mycket mer kan man läsa om i nya volymen av Nationalnyckeln, som ges ut av Artdatabanken vid SLU.

Husmossan växer ofta tillsammans med väggmossa och kammossa och de kan täcka marken fullständigt och bilda en mjuk och grön matta. Denna mossmatta är också hemvist för så kallade blågröna bakterier som har förmågan att binda luftens kväve.

- Detta lilla ekosystem med mossor och bakterier är därför mycket viktig för skogens kväveomsättning, berättar Lars Hedenäs, en av författarna till boken.

Gräshakmossan är en av våra ständiga följeslagare då den trivs ypperligt i trädgårdens gräsmatta och kan bilda tjocka och utbredda mattor. En anledning till att den trivs så bra är gräsklippningen som klipper av de växter som skulle ha konkurrerat med mossan, medan mossan lämnas oskadd. Men mossa är inte bara ett otyg i din gräsmatta, den är även utmärkt som miljöövervakare. Mossan tar upp olika ämnen som blir möjliga att mäta, vilket gör det enkelt att kontrollera miljöförhållanden där den växer.

Mossor kan liksom kärlväxterna fotosyntetisera och ta tillvara energin från solen. Till skillnad från kärlväxterna har mossorna varken rötter eller kärlsträngar. De tar istället upp vatten direkt via blad och stam, eller med hår som kan vara förvillande lika rötter. För att inte riskera att dö har många mossor utvecklat en fantastisk förmåga att gå i vila för att uthärda torka och frysning. Forskare har återupplivat en 1 600 år gammal mossa som legat nedfrusen i Antarktis. Om man letar en bit ner i torven på en mosse kan man hitta grobara sporer som är minst 500 år gamla.

Naturvårdsnytta i fokus

Med den här nya volymen om mossor hoppas Artdatabanken att fler ska lära sig artbestämma och studera dessa fascinerande arter. Att säkra god artkunskap i samhället är ett av de viktigaste målen för Nationalnyckeln liksom för hela Svenska artprojektet. Bland annat genom att rapportera observationer av arterna i Artportalen kan man bidra med ökad kunskap och därigenom till miljöövervakning och miljömålsuppföljning.

BOKFAKTA

Titel: Bladmossor: Skirmossor–baronmossor
Bryophyta: Hookeria–Anomodon
Innehåll: 220 arter
Text: Lars Hedenäs, Tomas Hallingbäck
Bild: Christopher Reisborg, Lars Hedenäs Tomas Hallingbäck och Torbjörn Östman
Fackredaktör: Artur Larsson
Antal sidor: 368
ISBN: 978-91-88506-84-9
Utgivning: 25 september 2014

FAKTA NATIONALNYCKELN

I Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna presenteras aktuell kunskap om svenska flercelliga djur, växter och svampar. Med vackra och pedagogiska bilder, engagerande texter och nycklar för art-bestämning beskrivs arter i Sverige.

Nationalnyckeln produceras av ArtDatabanken, SLU på uppdrag av Sveriges regering inom ramen för Svenska artprojektet. Nationalnyckeln är en satsning med syfte att få ett kunskapslyft för svensk naturvård. www.nationalnyckeln.se 

KONTAKT

Anette Håkans, tel: 018-67 25 27, anette.hakans@slu.se

Fler pressbilder: www.nationalnyckeln.se/press