Reklamationer största orsaken till frukt- och gröntsvinn

Nästan ett ton frukt och grönsaker. Det är ungefär vad en större livsmedelsbutik i genomsnitt kastar per vecka. Svinnet av frukt och grönsaker har kartlagts i sex större butiker i Stockholm och Uppsala av Mattias Eriksson och Ingrid Strid vid institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Ett sätt att minska matproduktionens miljöbelastning är att minska mängden svinn som uppstår inom livsmedelskedjans alla led. En minskning i slutet av kedjan, till exempel i butiken, ger en större samlad effekt än motsvarande minskning i ett tidigare led, till exempel på gården eller i lager.

Mattias Eriksson och Ingrid Strid har undersökt svinnet av frukt och grönsaker i sex större butiker i Stockholm och Uppsala. Syftet med undersökningen var att göra en heltäckande kartläggning av svinnet och samtidigt ta reda på varför varor kasseras. Resultaten visar att det finns stor potential att minska svinnet.

Förutom butikens eget svinn kastas betydande mängder mat redan när den når butikerna. Detta sker genom att inkommande varor reklameras och krediteras. För frukt- och gröntavdelningarna var detta krediteringssvinn 3,0 procent, det vill säga betydligt större än flödet av butikssvinn, som låg på 1,0 procent.

– Mängden reklamerade varor varierade från vecka till vecka samt mellan butikerna, men i genomsnitt reklamerades och kasserades 927 kilo, nästan ett ton, alltså, frukt och grönsaker per vecka och butik, säger Mattias Eriksson.

Förutom det som registrerats av butikerna som reklamationssvinn eller butikssvinn undersökte forskarna även hur mycket mat som kasserades utan att butiken visste om det samt hur mycket som försvann genom avdunstning (vatten i frukterna dunstar bort, vilket gör dem lättare och därmed mindre värda. Detta innebär att en procents massa kan försvinna i butiken utan att något kasseras.) och stölder. Det oregistrerade, men i studien uppmätta, svinnet uppgick till 0,3 procent av den levererade mängden medan viktförlusten genom avdunstning stod för cirka en procent.

De produkter som viktmässigt stod för svinnet var typiska vardagsprodukter som potatis, sallad, tomater, paprika, morötter och bananer. Totalt kasserade butikerna till exempel tio ton potatis under året. Ändå är detta inte mer än ett svinn på 0,62 procent eftersom potatis är ett storsäljande livsmedel.

De frukter som hade det högsta procentuella svinnet var exotiska frukter såsom tamarillo, pithaya, pepino och kaktusfikon, men även röda vinbär och ostronskivling. Av tamarillon kasserades över hälften av de frukter som levererades under året, totalt 57,5 kg. Exotiska frukter har dock en mycket högre miljöpåverkan per kilo, så i slutändan står svinnet från dessa för lika mycket klimatpåverkan som från flera av vardagsprodukterna.

– Ska butikerna minska svinnet bör de därför fokusera på de produkter som både bidrar med mycket svinn och som har en förhållandevis stor miljöpåverkan, till exempel tomater, säger Ingrid Strid. För vissa exotiska frukter kan man fundera på om de ens bör finnas i sortimentet, eftersom de mest blir en miljöbelastande utsmyckning av butiken.

Ingrid Strid kan du möta på Bok & Bibliotek 2012, Bokmässan, fredagen den 28 september, där hon kl. 13.15 talar om matslöseri!

Läs mer

Food losses in six Swedish retail stores: Wastage of fruit and vegetables in relation to quantities delivered, Resources Conservation and Recycling vol68, 2012, www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0921344912001395

Denna rapport redovisar delresultat från projektet Minskat matsvinn i livsmedelsbutiker – åtgärder och deras effekter på ekonomi och miljö, www.slu.se/matsvinn. Projektet är finansierat av FORMAS och genomförs under 2010-2013 i samarbete med Axfood AB och dess dotterbolag Willys AB.

Kontakt

Mattias Eriksson, Institutionen för energi och teknik, SLU, 018-67 17 32, mattias.eriksson@slu.se www.slu.se/mattias-eriksson

Ingrid Strid, Institutionen för energi och teknik, SLU, 018-67 15 59, ingrid.strid@slu.se www.slu.se/ingrid-strid