Gå direkt till innehåll
Gran är en viktig värdart för många växter, svampar och djur. Foto: Michael Krikorev
Gran är en viktig värdart för många växter, svampar och djur. Foto: Michael Krikorev

Pressmeddelande -

Sveriges träd utgör ryggraden för den biologiska mångfalden – invasiva skadegörare utgör ett allt större hot

Sverige har bara ett 40-tal inhemska trädarter, men de utgör ryggraden för landets biologiska mångfald. En väsentlig del av den övriga floran är också avgörande för många arters överlevnad. Arter som till exempel blåbär, ljung, röllika och viden är viktiga som värdväxter.

ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet har publicerat en rapport som är den första sammanställningen av växter, djur och svampar som är beroende av olika träd, buskar och andra växter.

De flesta arter som har träd som värdar förekommer bara på ett eller ett fåtal trädslag och de kan förekomma antingen på levande eller döda träd. Vanliga träd som gran, tall och ek hyser mer än tusen arter var, som nyttjar träden som föda, boplats eller skydd. Granen är det trädslag som flest arter är beroende av, och särskilt den döda veden är viktig. Granen är favorit hos hundratals svamparter, som blodriska, bombmurkla, rödgul trumpetsvamp, rynkskinn och åtskilliga spindlingar, samt för ett hundratal skalbaggar, som granbock, nordlig rödrock och större barkplattbagge.

Många av våra träd hotas av invasiva trädskadegörare. De mest uppmärksammade och akuta, invasiva trädskadegörarna är almsjukan och askskottsjukan, som har drabbat stora delar av södra Sverige. Dessa sjukdomar riskerar fortlevnaden för ett hundratal arter som alléägglav, stor blanklav, fjärilen almsnabbvinge samt svamparna prakttagging och almsprängticka vilka är knutna till dessa trädslag. I stora delar av Sydsverige har almarna redan slagits ut. Endast på Gotland är fortfarande en stor del av almbeståndet intakt tack vare ett aktivt bekämpande av almsjukan. En av rapportens slutsatser är att det är fundamentalt att agera för att samtliga trädarter i Sverige ska finnas kvar i framtiden, för att i sin tur deras associerade arter ska kunna fortleva.

Rapporten Värdväxters betydelse för andra organismer – med fokus på vedartade värdväxter, kan laddas ned från länken i "Resurslänkar".

Kontakt:

Cecilia Nordström: 018-672441; 072-203 29 67; cecilia.nordstrom@slu.se

Sebastian Sundberg: 018-672223; 0702-31 77 85; sebastian.sundberg@slu.se

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


ArtDatabanken är ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper vid Sveriges lantbruksuniversitet. Vi bidrar till en hållbar förvaltning av naturresurser genom att samla in, analysera och tillgängliggöra data samt beskriva och presentera fakta om biologisk mångfald. 

Kontakter

  • Gran med trådticka
    Gran med trådticka
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    4428 x 2952, 7,23 MB
    Ladda ner
  • Askskottsjuka
    Askskottsjuka
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    2598 x 1949, 4,85 MB
    Ladda ner
  • Almsnabbvinge
    Almsnabbvinge
    Licens:
    All rights reserved
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    4408 x 3272, 7,27 MB

Relaterat innehåll

  • Mottagaren av Naturvårdspriset får statyetten Radicula. Foto: J Samuelsson

    ​Kämpar för almens överlevnad

    ArtDatabankens Naturvårdspris 2019 delas ut 10 april på Sveriges lantbruksuniversitet. Priset går till en person som har sett till att almsjukan på Gotland hittills har hållits i schack. En försvunnen almpopulation innebär både ett akut hot för ett stort antal rödlistade arter som är knutna till alm och samtidigt en förlust av värdefull kulturmiljö.

  • Kronärtsblåvinge får ändrad bedömning i ny rödlista. Beskuret foto av Sven Birkedal.

    Nu kan man förhandsgranska 2020 års rödlista

    Den som har goda kunskaper om arter kan i sommar komma med kompletterande data till ArtDatabankens förslag till ny rödlista. ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet bedömer tillståndet och trenderna för Sveriges arter. Rödlista 2020 publiceras först i april 202, men de preliminära resultaten kommer att vara tillgängliga på ArtDatabankens hemsida under perioden 28 juli till 15 september.

Relaterade event