Regional jordbruksforskning för norra Sverige, RJN, startade 1996 och förlängs nu i ännu ett nytt avtal 2021–2023. I forsknings- och utvecklingsprogrammet samarbetar SLU och näringslivspartners för att främja livsmedelsproduktionen i det norrländska lantbruket.
SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Alnarp har startat en drive för att sprida mer information om hortonomprogrammet; vad är en hortonom, vad pluggar man, vad kan man bli?
Vi vill svara på dessa frågor och berätta mer! Då känns det naturligt att använda Facebook. Vi finns där som SLU Hortonom. Vi använder även Instagram, @sluhortonom. I dessa kanaler kommer studenterna att berätta om sin var
Nu lanseras fler historiska perenner under varumärket Grönt kulturarv®. Från våren 2015 utökas sortimentet med tre nya sorter. Sorterna är bergnepetan ’Linghem’ från Östergötland, höstfloxen ’Morfar Albert’ odlad i en koloniträdgård i Stockholm och stor kustruta ’Rospiggen’, insamlad i Uppland. Alla har en odlingshistoria som sträcker sig bakåt till 1920- eller 1930-talet och troligen än
"Skogens sociala värden – forskningen visar vägen" är en ny bok som vill inspirera och ge kunskap till de som vill vara med och utveckla landsbygden. Boken släpps i samband med Partnerskap Alnarps Jordbruks- och trädgårdskonferens den 30 januari. Intresset för upplevelser i skog och mark har ökat de senaste åren. Boken tar bland annat upp den senaste forskningen inom skog och hälsa, skötsel av sk
Den röda tallstekelns larver äter på tallbarr och kan därmed minska tillväxten i produktionsskog, speciellt när de vissa år massförökar sig. Man har befarat att dessa problem kan komma att öka när klimatet blir varmare, men Ida Kollberg vid SLU visar nu att tallstekeln kan komma att göra mindre skada vid högre temperaturer, främst på grund av att larverna inte överlever lika bra.
I takt med diskussionen om klimatförändringar har intresset för hur växter och djur påverkas ökat. Vårtecknen kommer tidigare och löven sitter kvar längre på hösten. Forskare gräver nu i gamla arkiv för att få fram uppgifter. Svenska fenologinätverket ordnar workshop på Hotell Södra Berget i Sundsvall den 31 januari-1 februari.
Mjölkkor drabbas ofta av virussjukdomarna BCV och BRSV, som kan göra dem rejält sjuka i diarréer och luftvägsproblem – med produktionsbortfall som följd. Men en enkel, frivillig kontroll av infektionsstatus i mjölkprov från förstagångskalvare skulle kunna minska spridningen av både dessa virus och andra smittämnen, menar Anna Ohlson vid SLU. En smittfri besättning kan övervakas via tankmjölken.
Fler och nyttigare blåbär till konsumtion och livsmedelsindustri kan bli verklighet om vi lär oss odla vår inhemska art, Vaccinium myrtillus. Andreas Åkerström visar i sin doktorsavhandling vid SLU i Umeå att blåbär av nordlig härkomst innehåller mest av de hälsosamma antocyanidinerna, även jämfört med sydliga bär som fått växa intill de nordliga under tio år.
Vargstammen i Sverige har tredubblats under de sista tio åren, men det har inte påverkat lodjuren i samma område. Den slutsatsen drar forskare vid SLU i Grimsö i en nyligen publicerad studie, som har gjorts inom det skandinaviska forskningsprogrammet SKANDULV.
Helsäd är ett grovfoder som ges till nötkreatur. Bengt-Ove Rustas fann i sitt doktorsarbete vid SLU att spannmålsgrödan bör skördas antingen vid axgång, när smältbarheten är högre, eller senare, vid så kallad degmognad. Nötkreaturen äter mer av senare skördad helsäd och då blir även skörden är högre.
Det svenska fäbodväsendet växte fram först under 1500- och 1600-talen. Det hävdar Jesper Larsson i en doktorsavhandling från SLU och utmanar därmed föreställningen om fäbodarnas uråldriga ursprung. Tack vare fäbodarna kunde jordbruksekonomin expandera kraftigt och under en period på hundrafemtio år var södra Norrland och Dalarna ledande i det svenska jordbrukets utveckling.
Vägkanter, banvallar och kraftledningsgator har blivit en tillflyktsort för hotade arter från det gamla jordbrukslandskapet. En studie gjord av Centrum för biologisk mångfald visar att betydelsen av dessa människoskapade biotoper är mycket större än vad som tidigare varit känt.
Klumprotsjuka och kransmögel i oljeväxter, rotröta hos ärter och i rödklöver är jordburna sjukdomar som påverkar svenskt jordbruk. Nu satsar lantbruksnäringen och SLU 15 miljoner kronor för att bygga kunskap inom växtodlingen.