Är det skogsägares utbildning eller värdeprofiler (vad de tycker om och sätter värde på i samband med skog och skogsägande) som förklarar deras anpassning till klimatförändringar?
I en ny studie, ledd av Kristina Blennow från Sveriges lantbruksuniversitet och Johannes Persson från Lunds universitet, visas det för första gången att universitetsutbildning överträffar värdeprofil som förklaring t
SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Alnarp har startat en drive för att sprida mer information om hortonomprogrammet; vad är en hortonom, vad pluggar man, vad kan man bli?
Vi vill svara på dessa frågor och berätta mer! Då känns det naturligt att använda Facebook. Vi finns där som SLU Hortonom. Vi använder även Instagram, @sluhortonom. I dessa kanaler kommer studenterna att berätta om sin var
"Skogens sociala värden – forskningen visar vägen" är en ny bok som vill inspirera och ge kunskap till de som vill vara med och utveckla landsbygden. Boken släpps i samband med Partnerskap Alnarps Jordbruks- och trädgårdskonferens den 30 januari. Intresset för upplevelser i skog och mark har ökat de senaste åren. Boken tar bland annat upp den senaste forskningen inom skog och hälsa, skötsel av sk
Partnerskap Alnarp erbjuder en mötesplats och projektsamarbete för SLU:s forskare, lärare, studenter och partners i näringsliv och samhälle. Den 1 mars tillträder Lisa Germundsson tjänsten som koordinator för verksamheten.
Att kommunicera klimatförändringar och anpassning av europeiskt skogsbruk till klimatförändringarna är en utmaning. Förmågan till anpassning har hittills förståtts som hur träden och skogsekosystemen kan anpassa sig till klimatförändringarna och vilka socio-ekonomiska faktorer som styr hur vi anpassar vårt brukande av skogen.
Vänerns unika lax- och öringstammar i Gullspångsälven och Klarälven har förändrats sedan 1960-talet. Det visar en omfattande genetisk kartläggning som SLU-forskare gjort. Trots att förändringarna i flera fall varit påtagliga återstår så tydliga stamskillnader att de även fortsättningsvis bör betraktas som genetiskt unika och skyddsvärda.
När simänder ska häcka bör de välja ett vatten som inte innehåller fisk, som konkurrerar med de nykläckta andungarna om proteinrika insekter, skriver Lisa Dessborn i sin doktorsavhandling från SLU. Änderna saknar dessutom förmåga att känna igen och skydda sig mot rovfiskar som gädda. För att änderna ska reproducera sig bra är det därför viktigt att inte plantera ut fisk och änder i samma vatten.
Ämnena vid de öppna installationsföreläsningarna vid SLU i Umeå är skogliga med skiftande inriktning, från lingonförekomst till skogshistoria. Fredagen den 28 maj 2010 installeras nio nya professorer, med föreläsningar den 27 och 28 maj.
Turista med djur, blir det sju resor värre? Utan effektiv antibiotika – vad gör vi då? Kan leishmanios bli en realitet i Sverige? Ämnena kommer att avhandlas i ett EU-perspektiv med devisen ”djur plus människa = en hälsa”. Sveriges Veterinärförbund firar 150 år med ett seminarium om zoonoser och antibiotikaresistens den 11 maj under den traditionella Hernquistdagen vid SLU i Skara.
Myggor kan nu utveckla resistens mot substanser som används i avskräckande myggmedel. Det har forskare, bland annat vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) för första gången kunnat påvisa genom tester i laboratoriemiljö. Det är gulafebernmyggor som utvecklat resistens mot medlet DEET, en substans som används i myggmedel världen över. I Sverige finns den bl a i produkterna Mygga och djungelolja.
Vargstammen i Sverige har tredubblats under de sista tio åren, men det har inte påverkat lodjuren i samma område. Den slutsatsen drar forskare vid SLU i Grimsö i en nyligen publicerad studie, som har gjorts inom det skandinaviska forskningsprogrammet SKANDULV.
Mördaralger är nya inslag i den svenska faunan. På Science Café vid SLU i Skara berättar forskaren Malin Skog om dessa figurer och om kungskrabba, jätteostron, signalkräfta, ullhandskrabba och amerikansk hummer. De är vattenlevande djur som inte från början hör hemma i svenska vatten. Ändå finns de redan här eller skulle kunna komma hit. Varför kommer det in nya arter, är det bra eller dåligt?
I öppna landskap löper rådjurskid större risk att bli tagna av räven än i skogsdominerade områden. Samtidigt ökar rågetens chans till ett långt liv med fler framtida avkommor om hon väljer att leva i öppnare jordbrukslandskap, tack vare den goda tillgången på föda. Det visar Jonas Nordström i en avhandling från SLU om rävars och lodjurs predation på kid.
Klumprotsjuka och kransmögel i oljeväxter, rotröta hos ärter och i rödklöver är jordburna sjukdomar som påverkar svenskt jordbruk. Nu satsar lantbruksnäringen och SLU 15 miljoner kronor för att bygga kunskap inom växtodlingen.