Gå direkt till innehåll

Ämnen: Bygg, fastighet

  • Elva nya SLU-professorer föreläser

    Elva nya SLU-professorer föreläser

    Den 18–19 april håller 11 nya professorer korta och inspirerande populärvetenskapliga föreläsningar vid SLU i Uppsala. Ämnesbredden är stor och täcker bland annat PFAS, begravningsplatser, skogliga klimatfrågor, tarmhälsa, lantbrukets digitalisering och växters temperaturanpassningar. Föreläsningarna, som även kan följas på webben, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.

  • Bygge av flerfamiljshus med trästomme i Stockholm 2022. Foto: Maximilian Schulte

    Minska boytan och använd trä i flerfamiljshus för att vara klimatsmart

    Att ersätta betong med trä när framtidens flerfamiljshus byggs kommer att gynna klimatet utan att öka avverkningen nämnvärt, så länge bostadsytorna inte ökar. Med korslimmad trästomme går det att bygga högre hus men då krävs också mer trä. Det mest klimatsmarta vore att använda traditionella regelstommar, och att bygga mindre lägenheter. Det visar en studie ledd av Maximillian Schulte från SLU.

  • Åsa Ode Sang - en av SLU:s nya professorer. Foto: Johan Persson

    Nya SLU-professorer föreläser i Alnarp

    Vid SLU installeras i år elva nya professorer. Fredagen den 12 maj 2023 håller tre av dessa öppna och webbsända installationsföreläsningar i Alnarp. Föreläsningarna handlar om hur städernas grönska kan bidra till trivsel och skydd, om vägar till ökad odling och användning av baljväxter och om skogsförvaltning och skogspolitiska styrmedel i olika länder.

  • Lekplatsen Hagen i Örebro. Foto: Lisa Schneider

    Hälften av Sveriges kommunala lekplatser har försvunnit på 25 år

    Svenska lekplatser har nyligen undersökts i ett miljöanalysprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Resultaten visar en drastisk minskning av antalet kommunalt förvaltade lekplatser under 2000-talet. Studien visar också en stor variation i lekplatsernas kvalitet.

  • I sjätte och sista filmen i serien samtalar Caroline Dahl, SLU Tankesmedjan Movium med Lars Johansson, tidigare stadsträdgårdsmästare i Göteborg, Uppsala och Solna, numera på SLU. Foto: Anders Rasmusson, SLU.

    Jubilarer fortsätter att uppmärksamma Sveriges utemiljöer i filmserie! Sjätte och sista filmen har temat ”De publika rummens framtid”.

    Jubilarer uppmärksammar Sveriges utemiljöer i filmserie! Sjätte och sista filmen har temat ”De publika rummens framtid”. Caroline Dahl, SLU Tankesmedjan Movium, och Lars Johansson, Inst. för stad och land, SLU, spanar efter framtidens städer i filmer om utvecklingen i stadens offentliga parker och stadsrum, producerad av FSS Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare och SLU Tankesmedjan Movium.

  • Saltsjön sedd från helikopter. Foto: Jan Ainali, https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Saltsjön_flygfoto.JPG

    Koll på kol i skog och mark kan stödja kommuners klimatarbete

    Kunskap om kolinlagring i skog och mark hjälper kommuner att minska sin klimatpåverkan och bidrar på så sätt till att Sverige kan uppnå klimatmålet om netto noll växthusgasutsläpp 2045. Det framgår i en ny rapport från SLU som har tagits fram på uppdrag av Stockholms stad. Kunskapen är avgörande för utvecklandet av nya klimatstrategier och styrmedel som tar hänsyn till betydelsen av kolsänkor.

  • SLU Artdatabankens naturvårdspris delas ut till någon som gjort enastående insatser för att bevara den biologiska mångfalden.

    Naturvårdspriset 2021 för livslångt och innovativt arbete med landskapsrestaurering

    SLU Artdatabankens naturvårdspris 2021 går till Mats Rosenberg för hans livsverk att omvandla ett av människan förstört och sargat landskap till ett biologiskt myllrande område, numera Oset och Rynningevikens naturreservat. Förutom att arbeta med de tätortsnära områdena kring Örebro har Mats även drivit igenom storskaliga restaureringar i Kvismaren, samt arbetat med fågelsjön Tysslingen.

  • I fjärde filmen samtalar Titti Olsson, Tankesmedjan Movium vid SLU och chefredaktör för Tidskriften STAD, med Malmös tidigare stadsträdgårdsmästare Gunnar Ericson. Foto: Anders Rasmusson, SLU

    Jubilarer fortsätter att uppmärksamma Sveriges utemiljöer i filmserie! Fjärde filmen har temat ”Historiska perspektiv”.

    Jubilarers samarbete fortsätter för att uppmärksamma Sveriges utemiljöer i filmserie under 2020! Fjärde filmen har temat Historiska perspektiv. Titti Olsson, Tankesmedjan Movium vid SLU och chefredaktör för Tidskriften STAD, samtalar med Malmös tidigare stadsträdgårdsmästare Gunnar Ericson, Eivor Bucht, professor emerita vid SLU, och Edit Ugrai, tidigare stadsträdgårdsmästare i Alingsås och Kumla.

  • Gråsparv är en av de arter som använder hål i byggnader för att bygga bo. Foto: Marta Świtała

    Energirenoveringar i byar kan missgynna jordbruksfåglar

    Många fågelarter som lever nära människor visar en nedåtgående trend - gråsparven har till exempel minskat med 70 procent i Europa sedan 1980. En tidigare studie från Polen visade att antalet fåglar i byar ofta minskar när äldre hus rivs och ersätts med moderna hus. Nu visar SLU och polska forskare att fåglarna också missgynnas av att äldre hus renoveras, till exempel för att bli mer energisnåla.

  • Vegetation på tak, s.k. gröna tak, är ett sätt att hantera dagvatten direkt där det faller, samtidigt som man kan få andra ekosystemtjänster såsom biologisk mångfald. Foto: Tobias Emilsson

    Gröna lösningar gav skydd mot översvämning

    Stadsmiljöer har begränsad förmåga att ta hand om allt dagvatten som bildas vid skyfall. Ett sätt att minska översvämningsrisken är att utnyttja ”grön infrastruktur”, såsom parkmark, gröna innergårdar, diken och kanaler, men också gröna tak och regnbäddar. En unik studie från LTH och SLU visar att en ”grön ombyggnad” av ett bostadsområde i Malmö verkligen har lett till mindre översvämningsskador.

  • Professor Pamela Ronald, en av SLU:s nya hedersdoktorer. Foto: Deanne Fitzmaurice

    SLU utser sju nya hedersdoktorer

    Sju personer har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år. Två av dem finns i Sverige: riksarkitekten Helena Bjarnegård vid Boverket och däggdjursgenetikern professor Kerstin Lindbladh-Toh vid Uppsala universitet. De övriga är programchef Thomas Randolph, Kenya, professor Irena Creed, Kanada samt professorerna Pamela Ronald, Natasha Raikhel och Jason Shogren i USA.

  • Alnarps slott vid SLU i Alnarp. Foto: Jenny Svennås-Gillner

    Nya SLU-professorer föreläser i Alnarp

    Vid SLU installeras i år tretton nya professorer. Fredagen den 10 maj håller fem av dessa öppna och webbsända installationsföreläsningar i Alnarp. Föreläsningarna handlar bland annat om hur övergivna industriområden kan omvandlas till platser för allmänheten, bekämpning av skadegörare med nytto-organismer, stadslandskapets styrning och förvaltning och naturliga biostimulanter som ger större skörd.

  • Är kultur, identitet, lokal sammanhållning och platsuppfattning de värden som är mest sårbara när klimatet förändras?

    Är kultur, identitet, lokal sammanhållning och platsuppfattning de värden som är mest sårbara när klimatet förändras?

    I en artikel i tidskriften Nature Climate Change fördes för några år sedan fram möjligheten att kultur, identitet, lokal sammanhållning och platsuppfattning är de värden som är mest sårbara när klimatet förändras.
    Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet har i en studie som just publicerats i tidskriften PLOS ONE2 testat denna möjlighet bland fastighetsägare i Höganäs ko

  • Foto: Pixabay

    Penningregn över innovatörer!

    Tre vinnande lag i innovationstävlingen Urban Food from Residual Heat presenterades vid Mat och Städer-konferensen i Malmö den 19 september och tilldelades prissummorna 650 tkr, 250 tkr respektive 100 tkr.
    Tävlingsuppgiften har varit att ge förslag till en liten (omkring 2-4 000 m2) odlingsanläggning för grönsaker, fisk och eventuell annan biologisk produktion som kan förläggas till urbana samm

  • Foto: Erik Skärbäck

    Mångmiljonbelopp till forskningsprojekt om avstressande arbetsmiljöer

    Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU Alnarp har tillsammans med ett antal partner fått nära 10 miljoner kronor från Vinnova i forskningsmedel för ett samverkansprojekt med titeln Avstressande utemiljökvaliteter i arbetsområden för ökad trivsel, samarbete och produktivitet.
    Medeln har beviljats ur Vinnovas steg 2 inom innovationsprogrammet för hållbara städer. Me

  • Den brunröda dagliljan ’Frövidal’ blommar med fyllda blommor som slår ut under andra halvan av juli-början av augusti. Dagliljan kommer från Frösvidal säteri utanför Örebro och är den första Grönt kulturarv-perennen på marknaden med ursprung i Närke.

    En brud och en professor bland årets Grönt kulturarv®-nyheter!

    Under varumärket Grönt kulturarv® säljs sorter med en lång och väl dokumenterad odlingshistoria i Sverige. Sorterna har spårats upp vid Programmet för Odlad Mångfalds (POM) inventeringar av äldre trädgårdsväxter i Sverige och valts ut att bevaras i den Nationella genbanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
    Under 2018 kommer fem nya Grönt kulturarv®-sorter på marknaden. Nyheterna bestå

  • Flygbild. Kristianstad kommun

    Pressinbjudan: Columbi ägg för Kristanstad - studenter vid SLU binder samman högskoleområdet med centrum!

    I Sverige idag talas om nya stadsbildningar runt bland annat Stockholm. Skåne behöver också nya städer för en ung och växande befolkning. Kristianstad har god potential för utveckling och det finns många möjligheter till förbättringar. Kristianstad finns redan på världskartan med Vattenriket, en attraktion som lockar besökare från hela världen.
    Studenter på masternivå i Landskapsarkitektprogram

  • Byn Akalla i Spånga socken med utjorden Lilla Akalla, karterad 1636 av Thomas Christiernsson. Källa: LSA A10:6–7, riksarkivet.se/geometriska

    Spåren av digerdöden syns som utjordar i 1600-talets lantmäterikartor

    I stora delar av Europa präglas senmedeltiden av ödeläggelse, bl.a. till följd av digerdöden. Ödeläggelsens omfattning har varit omtvistad, men nu visar det sig att en del av svaret finns i lantmäterikartor från 1600-talet. I östra Mellansverige var fastighetsbildningen mycket rigid, och många gårdar som ödelades syns flera hundra år senare som egna, obebyggda fastigeter (utjordar) på kartorna.

Visa mer