Gå direkt till innehåll

Ämnen: Corona

  • Schematisk bild av vad som tycks ske när forskargruppens nanopartiklar kommer i kontakt med ett höljeförsett virus (grå färg anger fosfolipider, medan gul och brun färg anger olika typer av membranproteiner). Illustration: Björn Greijer

    Upptäckt om hur coronavirus skadas av nanopartiklar banar väg för ny desinfektionsteknik

    Ett nytt sätt att oskadliggöra coronavirus har upptäckts av forskare från SLU och Tartu universitet. En viss typ av nanopartiklar visade sig skada virusets yttre hölje, vilket gör det svårare för viruset att ta sig in i mänskliga celler. Det verkningssätt som påvisades har inte beskrivits tidigare. Tekniken fungerar vid rumstemperatur och även i mörker, vilket ger en rad fördelar vid desinfektion.

  • Diagram som visar hur nivåer av SARS-CoV2 har varierat i avloppsvatten från 13 kommuner under 2022.

    Avloppsvattnet visar att coronavirus sprids snabbt i hela landet

    Sedan månadsskiftet november–december ses en kraftig ökning av det virus som orsakar COVID-19 i svenskt avloppsvatten, från norr till söder. På vissa platser har halterna fortsatt att öka även under vecka 50, och den variant som har ökat mest de senaste veckorna är en undervariant av omikron kallad BQ.1. Det visar analyser från SLU, som numera täcker 13 kommuner och även inbegriper influensavirus.

  • Många nymodigheter räddade firandet under corona-julen 2020

    Många nymodigheter räddade firandet under corona-julen 2020

    Pandemin var en kris för julfirandet 2020 – skulle det gå att fira alls? Villrådigheten ledde till ett sållande bland traditionerna och man frågade sig vilka maträtter som bar på julens kärna. Framtida traditioner såg också dagens ljus, som utejulen med släkten, den digitala julens gemenskap, färdiga julmatskassar och take-away-jul utan skam. Om detta berättar Richard Tellström i en ny rapport.

  • Luftprover från vårdrummen samlades in med hjälp av en elektrostatisk apparat som joniserar luftburna partiklar, som sedan ansamlas på den rostfria stålstaven i mitten. Foto: Antonio Rothfuchs

    Covid-19 kan vara en luftburen smitta i sjukhus och andra inomhusmiljöer

    Det har funnits bristande kunskap om huruvida covid-19 kan vara en luftburen smitta. Nu har en svensk studie för första gången påvisat aktivt SARS-CoV-2 i luft. Infektionsdugliga virus återfanns i luft i vårdrum med covid-19-patienter, på avstånd som utesluter droppsmitta. Forskarna ser detta som ett starkt stöd för att viruset även kan smitta via aerosoler, dvs. partiklar som svävar fritt i luft.

  • Förekomst av SARS-CoV2 i avloppsvatten från svenska städer, från v.50 2021 - v.2 2022. Graferna visar hur delta (rött) i princip försvinner, och omikron (blått) tar över. De övriga linjerna särredovisar omikronvarianterna BA.1 (gult) och BA.2 (grönt)

    Omikron-varianten BA.2 syntes först i avloppsvatten från Malmö och Kalmar

    Analyser av SARS-CoV2 i avloppsvatten från fyra svenska städer visade för en tid sedan att varianten omikron hade konkurrerat ut delta redan i början av januari 2022. En fördjupad analys visar nu hur omikronvarianten BA.2, som dominerar i Danmark, spred sig i Sverige under veckorna efter nyår. Städerna i den nya studien är Stockholm, Malmö, Uppsala, Örebro, Umeå och Kalmar.

  • N1/PPMoV är en indikator för förekomst av SARS-COv2 i avloppsvatten. I diagrammet visas detta värde uppdelat på vilken variant som dominerat för v. 50-v.2 i Uppsala.

    Omikron dominerar nu nästan helt i avloppsvattnet

    Analyser av SARS-CoV2 i avloppsvatten visar att halterna har ökat kraftigt på mycket kort tid. Dessutom hade varianten omikron konkurrerat ut delta redan i början av januari 2022 - i Umeå, Uppsala, Örebro och Kalmar. Det visar färska resultat från det miljöepidemiologiska centrumet SEEC.

  • Provtagning för test av corona-smitta hos en av hundarna i studien. Foto: Maja Malmberg

    Respiratoriskt coronavirus hos hundar i Sverige

    Ett coronavirus som orsakar luftvägsproblem hos hundar har för första gången påvisats bland svenska hundar. Viruset, som är ett av flera smittämnen som kan orsaka så kallad kennelhosta, kom troligen till Sverige kring 2010. Det visar en ny studie av forskare från SLU, SVA och Uppsala universitet. Möjligheten att ta fram ett vaccin mot viruset bedöms vara stor.