Fossilfri vätgas har en nyckelroll i industrins gröna omställning, men produktion via elektrolys kräver stora mängder energi. Nu har forskare från SLU och Stockholms universitet tagit fram ett lovande nanomaterial som bäddar för en billigare och mer effektiv vätgasframställning. Materialet har de mycket speciella egenskaper som krävs av katalysatorer vid vätgasframställning genom elektrokatalys.
Tillväxttakten i svensk skog har efter en period av minskning nu ökat något. Virkesförrådet planar ut, och tallen har passerat granen som det vanligaste trädslaget sett till volym. Det är tre trender som framgår i den årliga officiella statistik som SLU Riksskogstaxeringen presenterar idag.
I samhällets hållbara omställning finns många förväntningar på jordbruksmarken. Den ska vara bas för produktion av mat, förnybara material, bioenergi, kolinlagring, biodiversitet och andra ekosystemtjänster, men också hysa solcells- och vindkraftsparker. Många nyttor behöver tillgodoses i en framtida mångfunktionell markanvändning, men vad ska prioriteras? Om detta handlar Alnarpskonferensen 2023.
Risken att uttag av biobränslen (hyggesrester) från skog ska orsaka skadlig försurning av marken kan skattas på olika sätt. Den indikator som används av myndigheter i bl.a. Sverige ger dock en förenklad och ibland missvisande bild av försurningens omfattning och orsaker. Det visar forskare från SLU, som påpekar att indikatorn överdriver försurningsrisken och är olämplig som grund för rådgivning.
SLU:forskaren Alistair Auffret kom på ett nytt sätt att följa hur blomningen har påverkats av den globala uppvärmningen. Han letade upp floror från slutet av 1700-talet till 2018 som inkluderade blomningstider. Han såg att arter har börjar blomma tidigare, slutar blomma senare och blommar över en längre period. I snitt visade flororna en förlängning i blomsäsongen med nästan med fyra veckor.
Svenska tillverkningsföretag har minskat sina utsläpp under de tre första faserna av EU:s handel med utsläppsrätter. De företag som är med i denna handel har dock inte minskat sina utsläpp mer än de som inte är med, och som i stället betalar koldioxidskatt. Det visar Sandra Schusser i en avhandling från SLU.
Naturens resurser är begränsade. Fisken i havet är ett välkänt exempel; fiskar vi för mycket idag blir det mindre kvar i morgon. Inom fiskeriförvaltningen försöker man beräkna vad som är ett hållbart fiske ur produktionsperspektiv, där människans behov prioriteras. Det synsättet behöver breddas anser en forskargrupp som studerat hur väl målen i dagens fiskeriförvaltning matchar bevarandemålen för
Provfisken utförda i Hanöbukten visar att fångsterna av stora fiskar och stor torsk minskar. Bara åtta procent av torskarna som fångades under 2019 hade en konditionsfaktor som klassas som hög, vilket betyder en stor andel av de fångade fiskarna vara magra och i dåligt skick. Undersökningarna visar inga tydliga tecken på syrebrist i området, men tyder på att tillståndet för fisken inte är bra.
En stor del av den svenska vindkraftsutbyggnaden sker idag inom renskötselområdet. Nu kommer en studie som visar att renar undviker att beta i områden med vindkraftverk inom synhåll, och att nya vindkraftsparker även verkar förändra valet av kalvningsplatser. Resultaten kan bidra till att nya parker planeras med större hänsyn till renskötseln.
Sly i det svenska landskapet är en hittills förbisedd resurs. I en tvärvetenskaplig studie visar forskare från olika ämnesområden att det finns stor potential för betydligt mer omfattande slytäkt i Sverige – och stora vinster att göra.
Jämn och snabb uppkomst bäddar för god tillväxt och hög skörd i salixplanteringar, och därför är det viktigt att välja sticklingar med omsorg och att plantera dem på rätt sätt. Om detta berättar Stina Edelfeldt i en avhandling från SLU. Att plantera sticklingar liggande och att använda klena sticklingar ökar t.ex. risken för luckiga bestånd. Och kvävegödsling kan gynna ogräsen mer än salixen.
De flesta ålar överlever kylvattenhanteringen vid Ringhals kärnkraftverk. Det visar en sammanställning av de svenska kärnkraftverkens påverkan på fiskbestånden, som SLU-forskaren Andreas Bryhn vid institution för akvatiska resurser har gjort.