En studie om Europas skogsbruk gjord av forskare vid EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum som publicerades i fjol, ifrågasätts nu av 33 europeiska forskare, varav fyra från svenska universitet. I en ny artikel visar de att metodfel vid användning av satellitdata ledde till felaktiga resultat i den tidigare studien. Bland annat överskattades avverkningsvolymerna i Europa med en faktor tio.
Forskare vid SLU har tillsammans med forskare från universiteten i Stockholm och Aarhus undersökt hur den gemensamma jordbrukspolitiken påverkar övergödningen av Östersjön. I två artiklar konstaterar de att de nuvarande direktstöden gör så att övergödningen är större än den hade varit utan stöd, men också att relativt enkla tekniska åtgärder i hanteringen av stallgödsel kan minska övergödningen.
När Storbritannien lämnar Europeiska unionen påverkas både lantbrukare, konsumenter och skattebetalare, framförallt i Storbritannien. Konsumenterna där kan räkna med högre matpriser, medan lantbrukarna kan få bättre betalt för det de producerar. Hur stora omfördelningarna blir beror på hur det slutliga avtalet om utträde ser ut.
Utsläpp av växthusgaser från idisslare skiljer sig runt om i världen, och utsläppen är generellt lägre i EU per kilo produkt jämfört med andra länder. Därför argumenteras det ibland för att stöd till produktion i EU kan vara bra för klimatet. En ny studie visar dock att stöd till idisslare inom EU:s jordbrukspolitik påverkar klimatet negativt.
EU:s landsbygdsprogram har utvärderats regelbundet sedan de infördes år 2000, men utvärderingarna har inte haft någon nämnvärd inverkan på de nya programmen. En viktig orsak till detta är att många utvärderingar har kvalitetsbrister, ofta på grund av bristfälliga dataunderlag. Det visar en ny rapport från AgriFood Economics Centre, ett samarbete mellan Lunds universitet och SLU.
EU-Kommissionen öppnar djurskyddscentra över hela Europa! Kom till SLU den 1 december och följ diskussionerna om hur dessa djurskyddscentra ska arbeta och var de ska placeras! Medverkande föreläsare är bl.a. Prof. Harry Blokhuis, SLU, Fredrick Federley, Europaparlamentariker, samt andra länders motsvarigheter till Sveriges Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW).
Konsumenter i EU tycks inte vara så mycket mer skeptiska till GMO i livsmedel än konsumenter är i andra delar av världen. Att detta ofta har hävdats beror till stor del på hur frågorna har formulerats i undersökningar inom EU – som man frågar får man svar. Det visar en SLU-studie av attitydundersökningar från 58 regioner jorden runt.
Syftet med mjölkningsrobotar är att minska arbetskraftskostnaden och att därmed öka lönsamheten för mjölkföretagare samt att förbättra deras arbetsmiljö. I praktiken har dock investeringen ofta negativa effekter på lönsamheten. Det visar en ny studie från AgriFood, ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Projektet Complex har fått 5,4 miljoner euro under fyra år från EU:s sjunde ramprogram. Under den gångna helgen hölls projektets internationella kick-off på Sigtunastiftelsen. Dr Nick Winder, University of Newcastle, leder projektet tillsammans med professor Hans Liljenström, SLU och Agora for Biosystems.
EU-kommissionen har beslutat att tilldela Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) vid SLU nästan en miljon euro för ett pilotprojekt för att testa möjligheten och användbarheten av ett koordinerat nätverk för djurskydd och djurvälfärd inom EU.
SLUs styrelse har nyligen antagit en ny forsknings- och utbildningsstrategi för åren 2013-2016 där ett huvudområde är biobaserad samhällsekonomi. Torbjörn Lestander vid SLU:s enhet för biomassateknologi och kemi leder universitetets deltagande i den kommitté som ska standardisera biobaserade produkter.
Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU Umeå har beviljats ca 30 miljoner kr i EU-stöd från Östersjöprogrammet för projektet “The Baltic Landscape in change – innovative approaches towards sustainable forested landscapes” som löper från årsskiftet fram till slutet av juni 2014.
Landsbygdsutveckling har blivit en viktig komponent i EU:s stöd till jordbruket, men vilken betydelse har jordbrukets ekonomi för ekonomin i övrigt, och hur stor nytta gör stöden? Detta är temat i en avhandling av Gunnar Lindberg från SLU.
Q-PorkChains är den hittills största forskningsinsatsen inom köttvetenskap med stöd av EU. Syftet är att förbättra kvaliteten på griskött och charkprodukter. Projektet samlar universitet, forskningsinstitut och industri från 16 EU-länder och 5 länder utanför EU. Målet är att utveckla uthålliga produktionsmodeller för griskött av hög kvalitet som motsvarar konsumenternas behov och produktion